torsdag 21 januari 2010

Mysig dag!

Mitt i natten fick jag ett sms. Svor en ramsa i huvudet över min bror som väcker mig med sms då och då. Men det var inte han som hade skickat det. Det var min före detta klasskompis Annie! Hon var i Uppsala och ville höra om jag hade tid att träffas. Och det är klart jag ville det!
Så i förmiddags satte jag mig på bussen med min stickning och åkte in till stan.
På väg mot busstationen fick jag en liten uppenbarelse. Jag mötte några killar och tjejer. De kanske var i 10-års-åldern, så där coola och självsäkra som man bara kan vara i den åldern. När vi närmar oss varandra tystnar deras tjatter, och precis när vi passerar varandra hör jag en tyst, lite hånful, röst som säger "Fin stil...", följt av ett dämpat fniss från kompisarna. Jag kunde inte göra annat än att le. Tror de verkligen jag försökte klä mig trendigt? Kängor man inte fryser i, härliga raggsockor, manchesterkjol, min gosiga sköna vinterjacka, tumvantar och röd-svart Stenmarksmössa. Kläder jag trivs ypperligt i, kläder jag inte fryser i (stackars huttrande ungar... Mössa är en underbar uppfinning. Jag var också för cool för mössor när jag var i samma ålder som er. Sen har jag insett att jag är hellre varm än cool.). Somliga av oss växer ifrån det där med att se ut som alla andra. En dag kanske ni inser det. Jag hoppas det. Det är liksom roligare när man inte behöver bry sig om vad andra än en själv tycker.

Väl framme i Uppsala träffade jag Annie. Vi gjorde en riktig turistvända eftersom hon knappt varit i stan förr. Hennes pojkvän har just börjt plugga där, så hon kommer väl att komma dit mer eller mindre regelbundet nu. Fler tillfällen att träffas alltså.
Jag visade mina favoritaffärer, vi gick en vända i Domkyrkan där jag min vana trogen tände ett ljus till farmor och farfars minne. Det gör jag alltid när jag kommer till en kyrka numera. Det känns rätt. Kyrkan var en stor del av deras liv. Att se alla små lågor som brinner ger hopp om värme och medmänslighet, trots att världen inte är så ljus och lycklig alla gånger.
När vi gått en lång promenad och jag pratat om kungsängsliljor, scillor, Linnés Hammarby och andra Uppsala-favoriter (Annie och jag gick trädgårdsmästarprogrammet tillsammans, så det är ett gemensamt intresse) tog vi en fika på Café Linné. Mycket gymnasieungdomar där just idag, men vi kom väl lagom när de hade slutat för dagen med inte gått hem än.
Vi pratade om allt möjligt, och det var jättekul att träffa henne igen. Annie är en sån där människa man tycker om. Utan att man behöver lära känna henne. Man bara tycker om henne. Klok som en bok, söt som en docka, alltid omtänksam och go.

4 kommentarer:

  1. Så härligt det lät. I kyrkan mitt emot domkyrkan var jag på dop i lördags, sen fikade vi i Caféet vid domkyrkan. Min dotter som bor i England studerade i Uppsala så jag har ju varit där några gånger, men vi var ju aldrig inne och gick i stan så där, det blev oftast livsmedelsaffären och Ikea. Förråden brukade behövas fyllas.

    SvaraRadera
  2. Rosenvante:

    Uppsala är en jättemysig stad, jag trivs där! Somliga tycker att den lider av mindervärdeskomplex eftersom det är så pass nära till Stockholm, men det är ingenting jämfört med t ex Gävle. Jag är uppvuxen några mil norr om stan, David är därifrån och min moster bor där, så jag har ju varit en del där... Får du möjligheten så ska du ju absolut ta en promenad i stan och njuta av Stadsträdgården, Botaniska (som inte är lika exotisk som Visbys, men desto anrikare), käka middag på Tsatsiki och äta glass vid Fyrisån. :)

    SvaraRadera
  3. Jag har också kommit till insikt om hur mkt skönare det är att slippa frysa. Men det har tagit några år...

    SvaraRadera
  4. The Willow Fairy:

    Efter en hösttermin på högstadiet när jag varit sjuk mest hela tiden insåg jag att mössor inte var så hemsk ändå. Men det var ju precis i den vevan som det började bli lite inne med mössor igen. Mamma slipper tjata på att jag ska ta på mig mössa nu mera. Med tanke på hur dålig hon är på att använda mössa själv så var det inte speciellt effektivt tjat heller. ;)

    SvaraRadera

Lämna gärna en liten kommentar så blir jag glad. :)