tisdag 31 mars 2009

Min helg

Då var jag tillbaka hemma i Sala igen. Lånat Davids dator för att skriva lite kort om söndagens eskapader medan han pratar i telefon. :)

Bullet, Sabaton och Hammerfall var det vi såg. Bullet var väl bra, men inte min typ av musik. Inte färsk musik i den stilen. Som min bror beskrev dem: "lite som tidiga Maiden, men utan braigheten". Och det stämmer väl. Om tidiga Maiden och AC/DC skulle få ett oönskat kärleksbarn från Göteborg så skulle det väl låta så där ungefär.
Sen var det Sabaton då. Har ju hört några låtar på Rockshow, men inte mycket mer än så. Men OJ, vad bra de var. Gav verkligen allt på scenen, fick ordentlig fart på en MYCKET svårflörtad publik. Har letat reda på några låtar på Youtube och lyssnar nu. :) Sen så var det äntligen dags för Hammerfall. De var skitbra! Tyvärr nådde inte energin bort till oss på läktaren. Det var bara publiken närmast scenen som vågade sjunga med, vråla och vifta med armarna. Visst kunde jag väl vrålat om jag kände för det, men svensk som man är så satt jag snällt och klappade händerna när låtarna var slut. Men det var PINSAMT att inte publiken hängde på i allsången bättre. Bandet var bra, men publiken sämre och då blir ju tyvärr konserten i sig sämre än den borde vara... Hoppas verkligen att det blir bättre på Metallica!

Annars har jag fått en halv tröja av mamma, och en 200g-härva ljuvligt grå/svart ullgarn. Froggade tröjan och nystade och nystade hela kvällen i går. Börjat på en kofta till mig av garnet. Det ska blir mitt tåg-projekt till nästa helg när vi åker ner till Malmö.

fredag 27 mars 2009

Om kjolens utveckling och mina planer för helgen

Kjolen kommer att bli bra. Riktigt bra! Tyget funkar nästan bättre som kjol än byxor, men det fransar sig väldigt lätt, så mycket tid ägnas åt att göra kaststygn. Många, täta kaststygn.

Men nu är det fredagkväll, så kjolen och alla stickningar läggs åt sidan. Ska strax gå och laga mat till mig och maken. Lax med couscous-sallad blir det idag. Mums!
Imorgon tänkte vi hitta på nåt. Är vädret trevligt kan det säkert bli en utflykt av något slag. Är det inte trevligt kanske dagen ägnas åt Worms eller något av alla brädspel eller möjligvis ett pussel.
På söndag ska jag träffa min mamma och bror i Uppsala, därifrån åker vi vidare till stora hufvudstaden för att gå på konsert. Hammerfall på Hovet. Ska bli riktigt skoj, för hur stor är sannorlikheten att den här konserten också skjuts upp?

Så när jag skriver nästa gång vet jag inte riktigt. Kan bli något kort i morgon, annars blir det troligen på måndag eller tisdag.

Ha en riktigt skön helg, och glöm inte att släcka lamporna i morgon kväll kl 20.30-21.30!

Re-cykle... Del 2

Vinkeln på bilden är inte den bästa, men det ger i alla fall en idé om hur jag tänkt göra.
Benen är sprättade och avklippta. Mätte på en av mina favoritkjolar för att veta hur lång kjolen skulle vara. Fick klippa bort lite av tyget som satt i grenen för att få en rak söm fram och bak. Det blir så konstig passform annars. Har en känsl av att det kan bli riktigt bra det här. Gillar ganska korta kjolar med knästrumpor till. Inte minikjolar, men de får gärna sluta en bit ovanför knäna. Benen på de före detta byxorna klippte jag på 41 cm, räknar med 2 cm till fållen.

Re-cykle, re-use, re-joice!

Dagens projekt är inspirerat av Moas inlägg om hur man kan återanvända kläder på olika sätt. Jag äger ingen symaskin och kan inte låna hit mammas eftersom hon håller på att sy en växt till min farbrors man... Så nu ska jag ge mig på att handsy om ett par vida byxor jag köpte för rätt länge sen. Inför vår bröllop tappade jag ett antal centimeter, utan att egentligen göra speciellt mycket för att tappa dem. Förrutom att dricka regelbundet. Vatten alltså. Jag är väldigt dålig på att få i mig tillräckligt med vätska tyvärr. Att jag krympte ledde till att byxorna blev alldeles för stora. De var inte direkt små innan heller... Så nu har de hängt på en galge i ungefär två år, och jag tycker om tyget i dem, så jag har inte rensat ur dem när jag rensat ur annat...
Men nu ska de alltså bli en kjol. Först funderade jag på att sprätta lös linningen och klippa av nedre delen av benen och sprätta upp dem och sy ihop allt till en kjol. Men när jag nu sprättat upp hela benen tror jag att jag bara behöver sy om det som tidigare var grenen, klippa av benen på önskad längd och fålla. Byxorna är ju som sagt hyfsat stora, så det känns som om de är tillräckligt vida redan. Det är härligt fall på tyget, så jag hoppas kjolen blir en aning vippig. Vill inte ha en pennkjol, det är inte alls min stil.
Kjolen på bilden har jag jämfört med för att se om benen var tillräckligt breda nertill. Köpte den (Second hand) för 5-6 år sen när jag skulle på en träff för moderatorerna (eller prefekterna och ordningsmännen, som vi kallade oss) på Harry Potter-communityn Howgarts.nu. Communityn finns tyvärr inte längre, men vi hade väldigt kul där.
Vi var ett gäng som åkte tåg till träffen i "Hogwarts-kläder", vilken innebar olika varianter av skoluniformer. Till den träffen stickade jag också min allra första tröja. Jag hittade ingen i rätt stil, så jag fick helt enkelt göra en själv. Räta och aviga maskor kunde jag ju, så mamma hjälpte mig att hitta en enkel beskrivning på en tröja, och sen var det bara att köpa garn och börja sticka. Grå var tröjan, så klart, och så stickade jag svart och gult runt halsringningen. Jag hörde ju till Hufflepuff, och det skulle synas!
Mer om hur det går med kjolen senare. Håll tummarna!

torsdag 26 mars 2009

Trädgårdsmässan

Ni som går på Nordiska trädgårdsmässan nu i helgen, glöm inte bort att titta in till mina klasskompisar i Wij Trädgårdars monter. Montern har tagits fram i ett samarbete mellan studenterna och Wij trädgårdar. Vi fick göra förslag i modellform som sen Wij trädgårdar har utgått ifrån för att ge montern sitt slutgiltiga utseende. (Min grupp bidrog med idén att använda björkved och tulpaner som symbol för eld. Hurra för oss!)


Den här bilden är från i höstas när vi hade skördemarknad. Vi ägnade några dagar åt att koka äppelmos, göra örtsalt, äppelsaft och mycket mer som vi sen sålde på skördemarknaden på Wij. När jag tänker tillbaka har vi jobbat rätt mycket med exponering av varor. Samma princip kan ju många gånger användas när man planerar rabatter, så jag tycker det har varit bra övningar så här i efterhand.

Sekatören har kommit

Har just varit på ICA och hämtat ett paket. Sekatören jag vann för ett par dagar sen hade redan kommit! Packat upp paketet och klappat lite på den. Ska ta med den till mor och far efter Hammerfall-konserten på söndag och testa den tänkte jag. Fullständig recension kommer nästa vecka.

Den är mycket större än jag trodde. Tror inte jag kommer att använda den så mycket när jag klättrar på stegar i träd, den få helt enkelt inte plats i fickorna på mina arbetsbyxor. Det som är för tjockt för att jag ska orka ta med Felcon då sågar jag ju ändå. Men den kommer säkert funka utmärkt när jag ger mig i kast med att föryngra den stora syrenbusken. Man kanske rent av skulle våga sig på den helt vildvuxna rosen? De har ett jättebuskage av rosor runt ett päronträd. En vit, fylld doftande sort. Jag är jättedålig på rosor, men det kan vara Finlands vita ros. Beskrivningen stämmer i alla fall. Blomningen är ganska tidig och kort, men just under den veckan är hela busken täckt av blommor och doften är ljuvlig.
Jag är inte överförtjust i rosor, men gammeldags rosor tycker jag mer om. Både enkla, dubbla och fyllda, helst ska de dofta också. Ganska robusta i växtsättet. Jag har väldigt svårt för de sorter som är framavlade bara för blomningens skull och som inte klarar av att hålla grenarna uppe för att blommorna väger för mycket. "Barbie-rosor" vet jag en tjej som kallar dem, bara för att de har en förmåga attse så konstgjorda och plastiga ut.
Eyeopener räknas visserligen till de moderna buskrosorna men är ändå en favorit. Enkel med klara färger. Inget romantiskt nyponros-rosa. Blev kär i den i somras på Wij Trädgårdar.

Den här bilden är lånad från http://www.classicroses.co.uk/

onsdag 25 mars 2009

Tomaterna har grott!

Nu har de första tre tomatfröna grott! Och jag som misstänkte att det var för kallt på fönsterbrädan nu när det varit så kallt några dagar. Tre små ynkliga bleka groddar tittar fram och är på väg ner i mullen. Redan nu börjar jag drömma om de solvarma tomater jag ska äta med mozzarella och olivolja i sommar....

Vår knaskatt




Vår katt Porsche. Han gillar att lägga sig på konstiga ställen, tugga på mattes garner när hon stickar, hålla utkik, smyga på fåglar på andra sidan fönsterrutan och göra lustiga miner. En ganska charmig typ med andra ord.
Han flyttade hem till oss för tre år sen, när hans förra ägare insett att kattungar växer och ställer till bus när de blir lite äldre... Och visst ställer han till med bus, men han är väldigt, väldigt trevlig att ha att göra med. Inga problem att ta honom i buren när vi ska åka nånstans, han går in frivilligt och lägger sig och slumrar hela resan.
En väldigt social kisse som gärna vill ha koll på vad som händer omkring honom, men är lite blyg för nya människor.

tisdag 24 mars 2009

En tur bland restgarnerna

Kände mig rastlös, ville inte sticka prickar och hade inte lust att virka nåt. Så vad gör man? Jo, jag bläddrade igenom de länkar jag sparat till roliga stickmönster. Nånting enkelt som går fort, men som inte ser simpelt ut ändå. Ok, har man lite vana av att sticka ser man ganska fort om saker är komplicerade eller inte. Men av mina vänner här i Sala är det jag som är den stickande figuren, så... ;)

Det blir inte nåt till mig själv, så mycket kan jag avslöja. Använder en salig blandning av restgarner. Allt från alpacka och bomull till Järbo Baby Pascal... Visar resultatet när jag är klar. men en liten tjuvtitt kan jag bjuda på.

YAY!!!

Här sitter man och kollar runt lite på de vanliga bloggarna, och får två positiva överaskningar i samma blogg. Allers trädgård skriver först om att presidentfrun Michelle Obama gräver upp en del av gräsmattan vid Vita huset för att odla ekologiska grönsaker. (Helt plötsligt fick jag för mig att jämföra det med Scarlett O´Haras envisa odlande när hon kommit tillbaka till ett nedgånget Tara i Borta med vinden..) Vi får hoppas att det är en trend som sprider sig både i USA och resten av världen.
Gräv upp några kvadratmeter, ni som har en gräsmatta, och odla er egen sallat så fort jorden reder sig. Sallatsfrön gror redan när jorden är 10-12 grader och har en kulturtid på en månad. Så sår man nya frön en gång i veckan har man sallat hela sommaren och slipper köpa påsar med sallat fulla med bakterier, eller kruksallat som är odlad i lite, lite jord och mycket, mycket kemiska näringstillsatser. Jord är inte så billigt, därför lönar det sig att proppa massor av näring i bevattningssystemet för att kompensera för den näring som inte får plats i krukan.
Om man nu, som jag, inte har någon gräsmatta så kan man alltid odla ruccola på fönsterbrädan. Det går bra året om, men det kan vara bra att sätta en fönsterlampa med lågenergilampa i fönstret om vintern så att det inte blir för mörkt.

Den andra goda nyheten kommer också från Allers trädgård. Jag har gått och vunnit en elektrisk sekatör från Bosch. Det ska bli kul att testa den i föräldrarnas trädgård. Jag har aldrig använt en elektrisk sekatör förr. Min kära Felco hänger alltid med mig ju! :) Men är det mycket att klippa blir man trött i handen, så det kan ju vara bra att få lite hjälp.
Skriver mer om sekatören när jag testat den.

måndag 23 mars 2009

Snö igen...

Nog för att mars kan vara lite lurigt när det gäller väder, men nu börjar jag tröttna på att titta ut genom fönstret och se små irriterande snöflingor falla. Ena dagen är det riktig vårigt och den karaktäristiska lukten av nytinat hundbajs ligger som osynlig dimma utomhus. Andra dagen snöar det igen...
Föredrar lukten från bagerier eller kafferosterier måste jag erkänna... Det som göms i snö, kära hundägare...

Trots att jag vet att det inte finns en chans att mina tomater skulle grott på 24 timmar springer jag ändå ivrigt till köksfönstret och tittar på de små fröna... Det är så häftigt att se när grodden börjar växa fram. Förra året den här tiden hade vi ett projekt i skolan som gick ut på att vi skulle så frön och utsätta dem för olika saker för att se hur olika de påverkades. Jag hade solrosfrön under takfönstret i badrummet = naturligt ljus om dagen och mörkt om natten och samma antal solrösfrön i en garderob = mörkt jämt. Man kunde nästan se när skotten växte en varm ljus dag. De frön som fått gro mörkt visste inte vad som var upp och ner, så några grodde med rötterna rakt upp i luften.

Annars stickar jag vidare här hemma. Mina PolkaDot mitts växer sakta med säkert. När man tittar på bilden kan man tro att vi gillar vit/grå inredning, men så är det inte riktigt överallt... Det har bara råkat bli så i soffan.


Tävling igen

Med fingrarna i (j)orden lottar ut boken Perenna rabatter i sin blogg. Tycker den verkar jättefin och innehåller sånt som jag saknat under utbildningen. Bra komplement till alla de trädgårdsböcker jag samlat på mig redan. :)

söndag 22 mars 2009

Äntligen dags för första fröna! :)

Idag ska de första fröna sås! Det börjar bli hög tid för tomatfrön nu om jag vill att de ska hinna växa till sig. Eftersom de ska bo på balkongen är det väl mest lämpligt med busktomater.
Tyvärr är mitt minidrivhus kvar hos mina föräldrar, så det blir en lite simplare lösning med en plastbytta som det en gång låg kiwi i och lite gladpack. Återanvändning minsann!

Jag var på en föreläsning med Lena Israelsson (som blivit något av en guru när det gäller köksträdgårdsodling för mig) och hon berättade att hon brukar driva sina frön i såna där kvadratiska plastlådor som affärerna får sitt lösgodis i. Känns så bra att höra folk som verkligen kan det där med odling som bekräftar att man inte måste köpa dyra fina minidrivhus för små frösådder. Man kan ju alltid ha dem för sin egen skull, för det finns ju riktigt fina modeller.



Outdoor girl ska jag så. Bilden är lånad från Odla.nu


Ska strax se reprisen av Från trädgård till tallrik. Tycker det är skumt att sända den här typen av program kl 21.30 en fredagkväll. Såg första avsnittet och tyckte det var lite lagom inspirerande och informativt. Visst det är ett brittiskt program, så såtider och härdighet får man väl ta med en nypa salt, men recepten verkar bra och mycket inspiration får man. Och så handlar det ju om eko-odling och det är aldrig fel. Jag är inte helt emot kemiska medel om det gäller små punktinsatser vid svåra skadeangrepp, men kan man förebygga det på ett mer eko-vänligt sätt är det ju självklart bättre för alla.

Jag satt och stickade en stund på morgonen och nu är den första pulsvärmaren klar så när som på tumhålet. Gjorde en annan resår högst upp än vad det stod i beskrivningen. Det blev mysigare med varannan rät och avig än 2x2.

David kommer hem ikväll, ska laga en god middag tills dess har jag tänkt. Ett och ett halvt år sen vårt bröllop idag, och det tycker jag man kan fira med en tre rätters middag och gott vin.

Foto: Karl Liljas

lördag 21 mars 2009

Gräsänka

Jag är gräsänka i helgen. På flera vis. Kan inte påstå att jag har så mycket levande gräs på balkongen direkt, men det var väl inte det jag tänkte på i första hand. Kära maken har gett sig ut på Hemvärnsövning i vårkylan så jag och katten är ensamma hemma.
Har som vanligt tänkt göra mycket olika grejer, men det har gått lite trögt att komma igång.
Gårdagen ägnades åt att ringa runt och leta jobb. Bara det att jag faktiskt ringde flera ställen är en mindre seger för mig, som under större delen av mitt liv varit livrädd för att ringa folk som jag inte känner. För bara ett halvår sen började jag kallsvettas, hjärtat rusade och jag blev helt darrig. Kunde ha ångest långt innan och undvek att ringa in i det sista. Kan ju inte påstå att jag direkt kastar mig över möjligheten att ringa folk nu heller, men jag blev väldigt förvånad i går när det helt plötsligt inte alls kändes så läskigt. Som sagt, en personlig seger för mig. Tyvärr resulterade det inte i nåt jobb just i går, men jag vet att jag KAN ringa den här typen av samtal.

Här om kvällen anmälde jag mig till Pulsklubben-09 och började sticka på mars månads pulsvärmare. Använder ett naturvitt alpackagarn och ett grått akrylgarn. Båda restgarner av okänt märke. Ett ganska trevligt mönster att sticka måste jag säga. Tycker det är lite småknepigt att inte dra åt för hårt när jag stickar med flera färger, men det verkar funka rätt bra. Har provat den med stickorna i några gånger, och det är inga problem att dra den över handen.

Längtar efter att få sätta stickorna i ett nytt lite större projekt, men ekonomin tillåter inga garninköp... Den här klänningen vill jag göra till mig själv till sommaren.


Men i andra färger då. De bruna partierna vill jag göra i svart och rött, och det rosa i... helst grafitgrått. Rosa skulle bli alldeles för sockersött för mig. Nu finns ju inte just det garnet i grått, men det går ju att hitta nåt annat. Ett skönt svalt garn måste det vara alla fall. Funderar på Drops Cotton Viscose. Har inte stickat i det förr, men jag gillar lystern.
Klänningen går ju att använda både på sommaren och vintern men en tunn tröja under eller en kofta till.

torsdag 19 mars 2009

Mera bakning



Fick lust att baka idag igen, så idag blir det lite extra lyxigt eftermiddagskaffe. :) Härligt knäckiga chokladkakor. Tack för det Anna Bergenström! Muggen fick jag av en av mina bästa vänner i julklapp. Inuti finns en jättesöt text som man ser så fort man tar en klunk. Tyvärr brukar det också leda till att jag spiller, för det är svårt att låta bli att le. Jag är ingen rosa tjej egentligen, men den här muggen är ett undantag.

Egentligen hade jag tänkt sitta ute på balkongen och dricka kaffe och sticka idag, men när jag var ute och tvättade rent möblerna för en stund sen kände jag att det är lite för kallt än. Men snart så!

Funderar en del på vad nästa handarbetsprojekt ska bli. Håller på med lite blandat smått och gott till en stor blandpåse min syster ska få. Vad påsen innehåller är en hemlighet än så länge. Jag ska bli moster i sommar, och även om jag stickat lite till kompisars barn tidigare så är det ju lite extra kul med ett syskonbarn att sticka till.

Nu vill jag göra nåt nytt till mig själv. Nåt jag kan använda. Ekonomin tillåter inga nya garner, så jag måste hålla mig till de restgarner jag samlat på mig. En massa blandade kvalliteter och färger... Har en känsla av att nånting behöver förnyas. Vet inte om det är nåt i min garderob eller i lägenheten. Men nånting ska fixas till. Kanske ger mig på ett större pysselprojekt till helgen när jag är ensam hemma.


onsdag 18 mars 2009

Göra klart gamla projekt

Har roat mig med att avsluta några gamla projekt dag. Att montera saker och fästa trådar är det värsta med stickning, förrutom när garnet tar slut för tidigt... Men idag så... Inte för att jag hade så väldigt mycket liggande. Fäste trådarna på mina mönstrade raggsockor och stickade klart sista vanten i 80-tals-turkost mohair/akrylgarn. Var lite osäker på om det blå och vita garnet skulle räcka till två sockor, så jag la in grått garn i foten. Mönstringen är improviserad i takt med att första sockan växte fram. Tycker det är så tråkigt att sticka enfärgade sockor, även om det har hänt att jag gjort det. Eftersom jag nästan alltid går runt i yllesockor den kalla delen av året är det ju roligt om de har nåt extra.


Mamma och jag har en ambition att stå på en julmarknad och sälja grejer (vi planerar långt fram!), och mycket av det jag stickar läggs på hög tills dess. Vi stod på en marknad förra året också tillsammans med en kompis, men det var en riktig flopp. En liten by i Gästrikland, och det kändes som om ingen av marknadsbesökarna vågade prata med oss eller titta på våra grejer. Vi var ju utsocknes! ;)
Funderar på att virka lite utepyttiga amigurumis som man kan göra nyckelringar, mobilsmycken eller bokmärken av. Igår kväll satt jag och knåpade ihop en uggla och en domherre. Konsulterade David så att det som från börjam mest såg ut som en svart klump med en röd fläck blev en domherre. Insåg att de ju är mer grå än svarta, men då hadejag redan virkat dem. Löste det med att sy långa stygn med grått garn längs ryggen. Blev riktigt bra till slut. Men ugglan är charmigare, trots att magfläcken blev lite sned.





Mycket är fortfarande ouppackat sen jag flyttade hem hit igen. Men idag skruvade jag ihop kattens klös-/klätterställning. Inte för att han nånsin vässar klorna på den, men den är bra att ligga på och hålla utkik, eller för matte och husse att lägga leksakerna i/på. Inte för att de brukar få ligga där speciellt länge. Leksaker ska ligga vid matskålen om man inte leker med dem. Allt som oftast händer det dock att han glömmer bort att plocka undan efter sig, det händer väl oss alla...


Helst vill han ha klätterställningen intill ett fönster så man kan smyga på fåglarna, men vi har inget bra ställe intill ett fönster just nu. Katten hoppade upp på den strax efter att jag var klar för att kolla så att jag gjort rätt. Han extraknäcker som byggnadsinspektör och ska alltid kontrollera så att möbler är rätt hopskruvade och att lådor fungerar att sitta i.

tisdag 17 mars 2009

Tävlingsdags

Efter en grå morgon ser det nu ut som om himlen håller på att spricka upp lite. Idag står disk och bakning på programmet. Behöver få bort lite grejer från bänken, sen ska jag baka kardemummaskorpor. Receptet kommer från Annas Kakbok av min favoritkokboksförfattare (långt ord!) Anna Bergenström. Kan sitta och bläddra i hennes böcker på samma vis som jag bläddrar i trädgårdsböcker. Bakade skorporna hos mina föräldrar för ett par veckor sen, och de blev riktigt popuära, inte minst min kardemumma-galna bror stoppade i sig en hel del...



Det finns ju en del tävlingar i olika bloggar, och jag hittade en te-utlottning hos Tefrossa . Man får dessutom teet i den här söta burken! Jag älskar plåtburkar i alla former, det blir så mycket snyggare och renare i skåpen om man har allt i burkar istället för orginalförpackningar många gånger. Te håller ju dessutom smaken mycket bättre om det förvaras i en tät burk.
Letar just nu efter ett bra grytlappsmönster. Det måste vara ganska stora grytlappar, gärna upp mot 18-20 cm i diameter. Är grytlapparna för små glider de så lätt åt sidan, och vips så har jag nya brännmärken på fingrarna efter en plåt...

måndag 16 mars 2009

Vårkänslor

Igår var jag och maken ute på en promenad i vårsolen. Äntligen infann sig en känsla av att våren var på gång. Det var ljuvligt varmt ute och inte ens jag, som älskar mina mössor och vantar, kunde motstå värmen.
Som vanligt när vi är ute på promenad tittar David upp i träden efter fåglar, och jag går med näsan ner i dikeskanterna redo att kasta mig ner på knä om jag ser nåt skoj. Det är ett under att vi inte går rakt in i mötande personer egentligen!
Än är det för mycket snö för att något spännande ska titta fram, men några övervintrade blåsippsblad lyste men sin sömniga grönska under ett träd.
Alknopparna blir allt mer lila hela tiden nu. Violetta Al börjar göra rätt för sitt namn. (Knoppisspelet från Naturskyddsföreningen är ett roligt sätt att lära sig känna igen träd på bar kvist.)


När vi nästan var hemma igen gick vi förbi den här fantastiska oidentifierade Salix-busken. Helt vit av stora videkissar! Fantastiskt mot den extremt blå himlen! Det var nära att jag klättrade upp på jordvallen mot vägen där den växte för att klappa de sammetslena kissarna. Hade jag varit i Ockelbo hade jag gjort det, men det känns som om folk i Sala inte har samma förståelse för nördiga personer som kan ställa sig och krama en viss björk bara för att stammen är så slät, eller med ett förtjust litet skrik hoppa jämfota ut i skogen och begrava näsan i nyss utslagna doftvioler...



Virka har jag börjat med nu under de senaste dagarna. Inspirerad av Mia och Panda bestämde jag mig för att prova om jag kan. I skolan har jag ju gett mig på de obligatoriska stolparna och fasta maskorna för att åstadkomma nån mössa eller grytlapp, men jag kan inte minnas att jag virkat nåt "för att det är kul" egentligen. Trots detta har jag faktiskt samlat på mig några virknålar (det är ju en del virkade detaljer på stickade kläder ibland), och med den största jag hittade och ett nystan Highlander-garn (som jag borstade luddigt med en nagelborste när alla delar var monterade) knåpade jag ihop en liten rostbrun nalle. Den är kvar hos mina föräldrar, men jag tänkte lägga upp några bilder på ett par små varelser som kommit till under de senaste dagarna.
Något mönster kan jag inte dela med mig av eller hänvisa till. Jag vet inte varför det blivit så, men av nån anledning har jag gett mig in på att frihandsvirka. Resultatet blir förvånandsvärt bra för att aldrig ha virkat den här typen av saker, även om det är vissa problem att få ben, armar och öron så lika som möjligt när jag inte ens gör anteckningar att följa.

En liten vit och grön nalle i dubbelt tvåtrådigt ullgarn. Garnet var rätt stickigt, så att göra t ex vantar av det var otänkbart. Ganska snart märkte jag dock att garnet kändes mycket mjukare när det blev virkat. Nallen är ca 25 cm från öra till tå och fick en otroligt charmlig personlighet när ansiktet som på plats.

Katten är virkad i samma ullgarn som nallen, men i en härlig duvblå färg. Den är ca 10 cm hög, så det var lite pilligt att få till svansen och benen, men det gick. För att få öronen så nätta som jag ville använde jag enklet garn till dem, och kantade med langettsöm. Provade med dubbelt garn först, men det blev mest som vita klumpar. Det hade fungerat om jag gjort en till nalle eller så, men vår egen katt skulle aldrig förlåta mig om jag förnedrat den här lilla busen med klumpiga öron.

lördag 14 mars 2009

Längtan efter grönska och lite Guerrilla gardening

Så här på vårkanten när man ser snön ligga som ett tjockt täcke ute är det så lätt att förlora sig in i luftslottens förlovade rike. Jag drömmer om en balkong som är en blandning av en regnskog och en kolonilott a la Lena Israelsson. Frökatalogerna har betydligt fler sidmarkeringar än de skolböcker som för tillfället bor i en bokhylla i mitt flickrum hos mamma och pappa.
Hur mycket grönsaker kan man odla på en balkong i rakt söderläge egentligen? Det blir så väldigt varmt där om sommaren... Men en dröm om balkonglådor med rädisor och sallad går ju att förverkliga. Det är väl ett idealiskt läge för timjan och rosmarin, så lite örter kan jag nog tänka mig att ha också. Impecta hade frön till en buskgurka, det lät ju helt perfekt för vår balkong tänkte jag, men de fröna var slutsålda redan för en månad sen. När det gäller roliga frön måste man hålla sig framme! Ingen som har tänkt på en andrahandsmarknad för fröer? Kan man sälja konsertbiljetter för fyradubbla inköpspriset borde det väl gå med fröer?

Någon typ av busk- eller ampeltomat har jag väl tänkt mig i alla fall. Tänk att kunna gå ut på balkongen och plocka solvarma små körsbärstomater till middagen! Men än är det bara drömmar.

Jag tycker visserligen om vita vintrar, men i mitten av mars vill jag ändå ana att det är vår på gång. Bara några små snödroppar kan väl få titta fram genom snön och ge mig en förhoppning om att våren är på väg?

När jag ändå sitter och drömmer föds en fantasi om att peta ner lite roliga fröer på oväntade platser runt om i stan. Nån typ av guerrilla gardening för oss lite fega... (läs mer om fenomenet här) Sprida lite glädje i vardagen för oss som gläds åt det oväntade. Risken är att parkförvaltningen inte blir lika glad om jag stoppar ner mina egenhändigt uppdrivna plantor i deras noga uträknade sommarblomsplanteringar.

Appropå parkförvaltningar fick jag svar på ett av alla de jobb jag sökt idag. Tyvärr fick jag inte jobbet, men med tanke på hur få arbetsgivare som bemödar sig med ett "Tack för din ansökan, men platsen är redan tillsatt" blev jag ändå väldigt glad att jag hörde av dem ändå. Små saker som förgyller vardagen.

måndag 9 mars 2009

antiklimax

Fyllda av förväntan åkte jag, mamma och mina två syskon mot Globen i går eftermiddag. Äntligen skulle det bli av! Runt kl 21 skulle Metallica gå på scenen. Kl 18.13 slogs portarna upp in på själva arenana. Mamma och jag letade enkelt rätt på våra platser på B8-sektionen, brorsan lyckades få en ståplats längst fram vid ena hörnet av scenen och syrran satt på andra sidan B-läktaren från oss sett. Vi satt och vinkade till varandra över ljusrampen. :)

Otåliga väntade vi på att första förbandet, The Sword, skulle gå på. Klockan passerade 19.00, när de skulle på egentligen. Men helt ovanligt är det ju inte att det tar några minuter extra. Började undra lite så där 40 minuter senare när jag såg att de gitarrer som stått intill scenen bars ut. Men kanske skulle de inte vara där när förbanden spelade?

Så kom då jublet. Äntligen rörde sig en grupp människor mot scenen. Var det äntligen dags nu? Det var ju en timme försenat, men en del saker är värda att vänta på. Tappade hakan när jag kände igen Kirk. Och nog fasen var det väl Lars och Rob... men vart var James? Dubbelkollade lite extra, men James saknades! En man i randig tröja som jag inte kände igen stod där dock... Inte för att det gjorde mig gladare. Sen kom kallduschen... James är på väg till sjukhus, spelningen skulle ställas in och bandet skulle komma tillbaka i maj och genomföra konserten då istället.
Det har fortfarande inte sjunkit in att resten av bandet stod där på scenen och berättade att det hela var inställt. Känns bara... surrealistiskt. Tycker mer synd om mina syskon än om mig och mamma (även om jag vet att min kära mor har längtat efter den här konserten jättelänge! hon har flera gånger om fått mig att lova att jag skulle sitta på läktaren med henne när Metallica kom till Sverige nästa gång. När hon fick veta att brorsan bara kunde köpa två biljetter på förköp via MetClub gick hon också med där och köpte biljetter för att vara säker på att inte missa konserten. Hon är cool, vår mamma.) Syskonen fyllde år igår och vi valde att gå på söndagens spelning just för att de fyllde år... Och så slutade det sådär...
Ska man se det positiva i tillvaron så får vi ju ändå se dem, om än två månader senare. Vi fick beskedet direkt från bandet, inte via en högtalarröst som de som inte kommit in än fick. Den där dagenefter-känslan slipper jag den här gången, ruset av hur sjukt häftig spelningen var kombinerat med besvikelsen över att det är förbi.
Förrutom bensinpengarna till Märsta la vi bara ner 100 kr/var på resan, vi har inte behövt någon övernattning i Sthlm...
Visst känns det lite snopet att de inte spelade, men jag tycker synd om alla de stackare som rest i många timmar och lagt ner tusentals kronor på resor och boende... Visst gäller biljetterna på nästa spelning, men de pengarna man lagt på allt runt själva konserten får man ju inte tillbaka.

Sånt här händer ju ibland, och är det inte ett typiskt i-lands-problem så vet jag inte vad. Jämför man med att hela huset och halva familjen försvunnit i en översvämning så är en framflyttad hårdrockskonsert betlydligt bättre. Man får bara hoppas att de kommer tillbaka med ännu mer spelglädje, och kanske en ännu bättre setlist än de tänkt för kvällen.

fredag 6 mars 2009

Tidigare grejer

Tänkte lägga upp lite bilder på lite smått och gott jag stickat den senaste tiden. Brukar varva större projekt som tröjor med lite mindre grejer. Mycket sockor och vantar blir det just nu. Har inte haft tålamod med sockor tidigare, så trist att göra två likadana. Men nu under den senaste månaden har det blivit rätt många. Mycket restgarner går det åt, och det kan behöva rensas i lådorna ibland.












Det vänstra paret babysockor är stickade i Drops Fabel och det högra i B
aby Pascal från Järbo garn.















Vantarnas rosa mudd är stickad i Alpaca och den turkosa av mohair/akryl och resten är i vitt yllegarn. Tyckte de blev lite opersonliga så jag tog fram den så sällan använda virknålen och knåpade ihop några små blommor.
Den ljusrosa blomman är inte alls så skrikig som den ser ut på bilden...






Satt och stickade tomtar under senhösten, hittade en bild på några halvfärdiga. Varje par består av en tomtemor och en tomtefar



Funderar på om man kan göra om mönstret lite (i den mån jag använder mönster när jag stickar tomtar.) och göra en mobilstrumpa. Kan ju vara bra att stoppa mobilen i nåt som håller den värsta smutsen borta när våren kommer och det är dags att börja gräva i trädgården igen.

Testing, testing

Då ska vi se, kommer det här att funka? Suttit och mixtrat och testat olika layouter ett tag nu.

Så, ytterligare en blogg i pyssel-djungeln... Kunde helt enkelt inte låta bli! Så fort jag är ute på nätet och letar stickmönster, info om växter och liknande hittar jag en massa charmiga bloggar... Så om så många andra kan, varför ska inte jag kunna? För ett par år sen skrev jag rätt mycket, men det har liksom glömts bort under en lång tid nu, jag hoppas att bloggen ska kunna få fart på min skrivarådra igen snart. :)

Just nu sitter jag inte vid min dator, utan hos mina föräldrar, och därför har jag inte länkat till så många av mina favvo-bloggar än, men det kommer. Ha tålamod!

Bilder på mina kreationer och annat smått och gott kommer att laddas upp när jag har tillgång till kamera.