måndag 31 augusti 2009

Kvällsstickning

Ska strax krypa ner i sängen. Det ska bli riktigt skönt att sova nu. David och jag har suttit och tittat på film och bara myst och haft det bra ikväll. Men jag kan erkänna att jag stickat lite också. Det är svårt att låta bli... Jag mådde ju inte så bra som jag hoppats att jag skulle göra i helgen, så det blev inte mycket stickat på min hemliga stickning. Det gör att jag ligger lite efter i planeringen. Jag vill hinna bli klar med den innan vi åker på semester på fredag, och jag har en del annat att göra också. Jag måste hitta en bra semsterstickning bara. Dels vill jag ha något extremt lättstickat till bilresan, och dels vill jag ha något riktigt roligt att sticka på plats. Jag funderar helt enkelt på att ha två semesterprojekt. Det kan hända att det blir sockor av olika slag. Vanliga raggisar för bilresan och några lite snyggare mönsterstickade att sitta med på kvällarna. Om jag hittar något bra garn i gömmorna. Jag har ju en del tunt två-trådigt ullgarn som kan komma till användning förståss... Vi får se hur det blir. Bilder kommer väl när det är klart hoppas jag. Under semestern blir det inte så mycket bloggande, men vi kommer ju hem så småningom.

Möte med gröna sammetslarver

Det frodas fortfarande på balkongen. Både växt- och djurliv mår rätt bra. Har en del bladlöss på sallaten igen. Har ju bredsått en massa sallat, och har hittat små gröna rackare där igen. Vet inte om jag orkar bråka med dem, de verkar hålla sig till en inte allt för stor kolloni.
Däremot såg rädisblasten väldigt pinnig ut när jag tittade ut i förmiddags. Gick ut och kontrollerade, men hittade inget först. Men när jag tittade närmare satt det 3 cm långa, feta fröna larver och mumsade i si. Precis samma gröna färg som blasten hade de! Och så var de så där sammetslena. Oftast brukar ju gröna larver vara nakna tycker jag, men de här kändes som sammet. Hittade ca 10 stycken som fick ta en flygtur ner på gräsmattan, tre våningar ner. Jag kan helt enkelt inte klämma ihjäl såna djur! Löss går bra, men inte larver.
Har ingen aning om vad det kan vara för larver, men de är rätt glupska, så mycket vet jag.

lördag 29 augusti 2009

Ränder som aldrig går ur

Jag tycker om ränder, man blir liksom glad av dem. Det finns så mycket fint med ränder på. Bjuder på några av mina favoriter idag.






fredag 28 augusti 2009

Filmtips

Såg just att kanal 9 visar en bra film ikväll klockan 21.00. Transamerica. Värd att se! Otroligt bra skådespeleri av Felicity Huffman (Desperate Housewives, bl a). Vacker, lite sorglig, väcker känslor. Lite samma tema som Priscilla - queen of the desert, men utan dråpligheterna och dragshowerna. Och inte alls lika hemsk som Boys don't cry.

"Amerikansk långfilm från 2005. Transsexuelle mannen Brees högsta önskan är att bli kvinna. Bree jobbar dubbelt och sparar alla sina pengar till operationen. En dag får hon ett samtal från en ung pojke som säger sig vara hennes son. Bree är tveksam och vill inte gärna komplicera sitt liv ytterligare, men hennes terapeut vägrar att godkänna operationen om hon inte tar tag i relationen från sitt förflutna. Sonen Toby sitter i häkte i New York och Bree flyger dit för att hjälpa honom." - tv.nu

Helg!

Och så var det helg igen. Känns som om veckan bara försvunnit. Kanske för att jag inte fått så mycket gjort... Som tur är verkar Doktor Porsche ha rätt, och jag mår väldigt mycket bättre än för ett par dagar sen.
Mötta David nere på stan när han jobbat klart. Vi gick på biblioteket och lånade alla Pelle Svanslös-böcker de har. Vi har ett litet gemensamt projekt på gång. David kanske inte är så pysslig av sig, men han är klurig. Det kan bli riktigt bra om vi får till det här! Men för att lyckas krävs en del research först, och det är det vi ska ha böckerna till. Tur att de är lättlästa!

Om jag inte var "ledig" för jämnan, och dessutom bara legat på soffan den senaste veckan, skulle jag väl känna att det var skönt med en helg så att man fick ta det lugnt och bara mysa... Nu tycker jag ju ändå att det ska bli skönt att bara mysa med David och ha det bra, vi kanske äter en god middag i morgon eller hittar på något skoj. Spelar spel eller något liknande. Tror inte att det blir några äventyr i skogen med tanke på att jag inte har så mycket ork än.
Det är ju Salamässan nu i helgen också, och David ska stå där och göra reklam för hemvärnet på söndag. Själv vet jag inte om jag ska gå dit. Har en fribiljett, men det är sällan man hittar nåt skoj tycker jag... Kanske bättre att försöka lägga all energi på att bli helt frisk. Om en vecka ska vi åka på fjällvandringssemester med mina föräldrar, och då vill jag ju ha lite ork...
Eftersom David är borta större delen av söndagen hoppas jag att jag kan få min hemliga stickning klar under helgen. Det borde inte vara omöjligt.
Men nu börjar det bli dags att göra middag. Ska se vad jag hittar i gömmorna. Vi har en hel del hemma, men fantasin är inte på topp. Speciellt inte när jag knappt känner några lukter... Blir mindre kul att äta då.

Hemlig stickning

Min privatläktare Doktor Porsche låter hälsa att jag inte är så sjuk längre. När han anser att jag är sjuk brukar han ligga och sova på/intill mig för att ha koll. Igår ignorerade han mig hela dagen. Jag fick till och med prata i telefon utan att han klättrade på mig! Vet inte när det hände senast...

Var feberfri igår, hostar och snorar fortfarande, men betydligt mycket mindre än för ett par dagar sen. Det går och rätt håll! Nu hoppas jag bara att det fortsätter i samma riktning. Kanske möter upp David på stan när han jobbat klart så att vi kan uträtta några ärenden tillsammans.

Började på en stickning för ett par dagar sen, men har ju inte direkt varit motiverad att sticka under de senaste dagarna. Men nu har jag börjat på den igen! Har fått ett garn av mamma, Krabat Fantasi från Falkgarn, som är riktigt trevligt att sticka i. Vad jag stickar får bli en hemlighet, kommer så smått att börja med julklappsstickningar nu. Vill inte sitta och paniksticka i december, det känns bättre att sprida ut det lite.

torsdag 27 augusti 2009

Hungrig för första gången på flera dagar

Nu på morgonen hade jag en underlig känsla i magen. Jag är hungrig! Det har jag inte känt på flera dagar. Roar mig med att hosta och snora, sova lite och slökolla på TV. Inte ens motiverad att sticka... Trött på att vara sjuk nu! Vill vara frisk och pigg och göra roliga saker!

tisdag 25 augusti 2009

Bli frisk? Jag?

Haha, kan inte låta bli att le åt tanken på att jag trodde att jag var näst intill frisk den här tiden igår... Är tokförkyld! Men jag hostar inte längre i alla fall...

Blä vilken natt!

Sovit riktigt uselt i natt. Hostat och hostat och snorat... Under dagen i går tyckte jag att jag hostade mycket mindre än jag gjort innan, men eftersom det hela verkar ha blivit en förkylning var det väl lugnet före stormen. Inte ens morgonkaffet är gott! Ska se till att få i mig en rejäl c-vitamindos om en liten stund. Grapefrukt. Mums!
Trots hosta, rinnande näsa och sömnbrist känner jag mig glad. Ungefär som när man var liten och hade fått en ny My Little Pony... Det där speciella lyckopirret i magen som gör att man inte riktigt vet hur man ska reagera. Säsongens första solvarma jordgubbar, att få blommor från sin älskling eller förväntan som väcks inom en när man hör Ecstasy of gold eller Doctor, Doctor kan man kanske också likna känslan vid för er som aldrig fått en My Little Pony, eller bara glömt känslan.

Gusty står fortfarande på min önskelista. Det har hon gjort i drygt 20 år nu. Man ska ha barnasinnet kvar har jag hört.

måndag 24 augusti 2009

Husmoderliga kvällsbestyr

Ibland blir jag sparsam så att jag förvånar mig själv. Det händer väl oss alla att vi inte hinner äta upp köpt frukt innan den börjar bli dålig? Och äpplen som ligger i fruktskålen, med stötskador och inte skrumpnar eller ruttnar på ett par måander gör mig misstänksam... Men så där på vårvintern, då är apelsinerna som finast och billigast. Jag äter galet mycket apelsiner den tiden på året... Men i år köpte jag på mig för mycket, jag hann inte äta upp dem innan skalen började skrumpna. Och jag skulle åka bort över helgen. Så vad gör man? Jag chansade på att det skulle gå att frysa dem och koka marmelad när jag hade mer tid. Så apelsinerna skars i bitar och hamnade i min frys i Ockelbo. Och när jag flyttade hem till Sala igen följde de med mig. Men någon marmelad har det inte blivit... Förrän i kväll. Jag var en aning osäker på om de fortfarande skulle smaka något nu 6 månader senare, för det var inte den bästa burken jag fryst in dem i... Men när de tinade så luktade det väldigt mycket apelsin om de små bitarna. Ett bra tecken.

De hamnade tillsammans med lite vatten och socker i en kastrull, och drygt en timme senare hade jag en marmelad som visserligen inte riktigt hade den färg jag hoppats på (Det var mest vanliga apelsiner, men ett par blodapelsiner låg också uppskurna i lådan), men som smakar riktigt gott. Jag har en underbar saft- och syltbok från nån gång på 70-talet som jag tar nästan alla såna här recept ur. De är väldigt basic, och det står små tipsrutor och förklaringar till att saft och sylt kan bete sig på lite olika sätt. Där fanns ett recept på apelsinmarmelad med lite mindre socker. Det lät ju jättebra, för även om jag inte tror på dieter hit och dit så tror jag på sunt förnuft. Och för mycket socker är inte bra, det har till och med kakmonstret Anna förstått. resultatet blev en ganska besk, men mycket smakrik apelsinmarmelad. Jag ska prova att smaksätta det här receptet med whisky nån gång. Det är redan en så vuxen smak, så jag tror inte att några droppar av den ädla drycken gör den sämre direkt.
Imorgon blir det mer marmeladkok. När vi var och handlade i eftermiddags hade de ett väldigt bra pris på citroner, och jag har ju varit sugen på att göra en citron- och flädermarmelad större delen av sommaren. Återkommer med resultatet när jag vet hur det blev.

Rockstjärnor slår inte alltid sönder saker...

... Ibland hjälper de till att bygga upp saker också. Iron Maidens trummis, Nicko McBrain, hjälper Fresh2o att förse människor med rent vatten. Mer sånt från megakändisar, tack! Det är fler än U2's Bono och legenden Bob Geldoff som kan! Mindre Pepsi-reklam och mer rent vatten helt enkelt.

Ny syn på sockor

Nu är det drygt ett år sen jag fick upp ögonen för stickning på allvar och började att sticka tröjor och andra lite större projekt. Innan blev det mest enkla trekantssjalar och tomtar inför julen. Men av någon anledning så kom jag på att det ju faktiskt är skitkul med garn... Garnaffärer har jag alltid gillat. De är som godisaffärer, men bättre för tänderna och sämre för plånboken. Å andra sidan räcker garnet längre, och ger mer glädje när man gjort något av det, än en påse godis gör. Annars har man helt enkelt gjort ett felköp.
För bara ett år sen kunde jag knappt tänka mig någon tråkigare stickning är raggsockor. Jag led av allvarlig SSS (Second Sock Syndrome) och tyckte att skaftet aldrig blev klart. Sen rätt var det var så lossnade det, och jag stickade socka efter socka...

Det här är bara en bråkdel av de sockor som framställts sen i julas. Sockor har givits bort som julklappar eller blivit beställda av släktingar...
Nu när jag börjat sticka på engelska öppnas ju en hel värld av hålmönsterstickade sockor. Väldigt avis på Dödergöks alla vackra sockor. Bara man inser att sockor inte behöver innebära 2r 2am-resår och slätstickade fötter i en eller möjligtvis två färger så finns det hur mycket möjligheter som helst. Tok-randigt, mönsterstickning, flätor, spets... Ett paradis för oss som har kalla golv och frusna fötter!
Ibland är det skönt att bara sticka en färg, som när man stickat något mer komplicerat innan, när man ser en bra film samtidigt, eller när man åker bil till exempel. Ibland krävs något lite mer varierande.
Längst upp till höger ser man mina vita knästrumpor som börjar närma sig slutet. Har knappt halva foten kvar nu. Det känns som om det kommer att bli fler sockor sen. Kanins alla släktingar och vänner kan vänta sig mjuka paket från mig i jul... Inte bara sockor, det lovar jag!

söndag 23 augusti 2009

Så fort tiden går

Ännu en helg går mot sitt slut. Den blev inte riktigt som vi tänkt oss, det kom en irriterande hosta och kastade om våra planer. Men den blev ändå riktigt bra till slut tycker jag.
På förmiddagen gav vi oss av mot Märsta, med en tur genom Enköping där vi tog en Mystery-cache som jag löst. Det ska alla veta att det inte hör till vanligheterna att det är jag som löser gåtorna för att klura ut rätt koordinater, men den här gången bestod gåtan av en radda Iron Maiden-titlar, så David tyckte att det kanske passade mig. Och så där väldigt krångligt var det inte... Men jag fick klura lite ändå, kan inte allt utantill. TACK OCH LOV!
"A long time ago, in a gallaxy far, far away" var jag ett minst sagt hängivet Backstreet Boys-fan och kunde ALLT om gruppen. Skostorlek, vad deras husdjur hette, vad deras favorit på McDonalds var... Allt onödigt man kunde veta, det visste jag om dem... Otroligt vilken tid jag lade ner på att göra klippböcker, att kolla på konsertinspelningar och läsa allt jag kunde komma över om dem. Jag kan nog inte påstå att musiken gav mig så mycket egentligen. Djupa texter kan man ju inte anklaga dem för att ha, och medryckande melodier? Nja... NU tycker jag ju inte det...
Som tur var upptäckte jag ungefär samtidigt en annan amerikansk grupp. De hade då släppt skivor i ungefär 15 år redan och var inte på länga vägar lika tvålfagra. Men å andra sidan kunde de ju faktiskt spela instrument och ha kul på scenen utan att ha ett exakt inövat rörelsemönster, helt utan plats för spontanitet. Tyvärr var de ganska härjade av alkohol under den här perioden, och många av deras lojala fans tyckte att musiken hade blivit för kommersiell under de senaste tre skivorna. Det här visste jag inget om just då. Jag satt och tittade på VoxPop, som var ett listprogram för musikvideos som gick en gång i veckan på SVT. Och där, i sällskap med Aqua, Spice Girls, N'Sync och vad som nu spelades i slutet av 90-talet fick jag min första kontakt med Metallica. Det är inte omöjligt att jag hade hört Enter Sandman eller Nothing else matters tidigare, men första gången jag hörde Metallica och visste att det var Metallica var en vardagkväll framför tv:n. The Memory Remains. Låten låg kvar på listan i det maximala antalet veckor, hela tre stycken, och jag njöt lika mycket varje gång. Älskar fortfarande den låten. Några veckor senare gjorde balladen Unforgiven II ett försök, men jag tror inte den låg kvar lika länge. Jag kan ha fel, det är trots allt 12 år sen om jag inte minns fel. Hur länge den än låg kvar så var jag såld, James Hetfield hade trollbundit mig med sin galet sköna rockröst, och ReLoad blev min första Metallica-skiva. Den enda väldigt länge. Visst tyckte jag att de var bra, men jag irrade runt bland australiensisk grunge, Bryan Adams, R'nB, pop, visor, japansk och koreansk sockersöt tuggummi-pop innan jag hittade tillbaka till hårdrocken. Brorsan hade vid det här laget upptäckt musiken och Maiden, Metallica och en del annat spelades på hög volym i föräldrahemmet. En aning hjärntvättad bad jag honom att lägga in några bra låtar på min mp3-spelare. Lite Iron Maiden och lite Hammerfall bland mina Evanescence och Linking Park-låtar. Och sen dess är det i huvudsak sånt som spelats när jag inte behöver ta hänsyn till någon annan. Visst slinker det in lite Monica Zetterlund då och då, men en hel del hårdrock av olika slag blir det.

Någon musik lyssnade vi inte på i bilen idag, men vi hade det trevligt ändå. När vi tagit cachen i Enköping åkte vi vidare mot Märsta. Det blev något mer stopp på vägen, men sen var vi framme hos Heidi och hennes son Zacharias. Maken Oscar jobbade idag, så honom fick vi inte träffa den här gången. Med i väskan låg ett par paket åt Zacharias som fyllde ett år för två veckor sen. Han är sig lik, men samtidigt utvecklas han, som tur är, så himla mycket mellan gångerna vi hinner träffa honom. Vi åt lunch där, lekte tittut med Zach, åt supergod kladdkaka med Geisha-choklad i och bara pratade. Vi fick med oss en stor kasse kläder till Systerdottern, så vi tog vägen genom Uppsala hem, tittade in jättesnabbt hos Emelie och Martin och lämnade grejerna där. Oj, vad lilltjejen har växt! Hon har blivit jättelång mot när jag såg henne senast. Men hon var ganska hungrig, och försökte äta upp både sin arm och mamma Emelies halsband under de minuter som vi var där. Jag hoppas att jag blir av med hostan snart så att jag kan åka dit och få mysa lite med Systerdottern och träffa Emelie och Martin lite mer. De växer ju så himla fort, di små barna.
Klockan började nu närma sig middagsdags, men vi ville inte hem riktigt än. Så vi köpte med oss lite thai-take away och begav oss mot Wiks slott. Det stället är så speciellt för oss eftersom det var där vi träffades, för drygt 118 månader sen. Det är otroligt fint där ute, att det var en solig sensommareftermiddag gjorde inte saken sämre vi satt i solen och mumsade i oss fritterade tigerräkor (som man i princip inte ska äta eftersom fisket tär väldigt hårt på miljön, men som vi bestämt är ok så länge man inte äter det mer än 1-2 gånger om året) och vårrullar. Jättemysigt!
Vi tog ett par cachear till på väg tillbaka till Sala, och han precis i tid för långfilmen på TV4, The good Shepherd. Vi började se den på vår bröllopsresa faktiskt, men hann inte se klart den under kryssnigen, och nu råkade den gå på TV. Kan ju vara kul att se hur den slutar. Nu sitter jag ju här och skriver istället för att titta på film, men den är inte riktigt min typ av film om jag ska vara ärlig.

lördag 22 augusti 2009

Tant Gredelin


Nu blommar 'Pulsar' på balkongen. Hon får mig att tänka på Elsa Beskows Tant Gredelin med sina svepande violetta kjolar. Hon må ha tagit tid på sig, men blommorna är ljuvliga och de ska vara bra i snitt.
Det är tokmycket blommor på tomaterna också. Jag hoppas kunna få ut en hyfsad höstskörd om någon månad. Vi får se hur de klarar sig utan tillsyn när vi åker på fjällsemester. Men de klarade sig ju riktigt bra när vi åkte till Hälsingland,så om jag bara tar in dem från balkongen så tror jag nog att de ska överleva.

Top Gear och strumpstickning

David och jag hade egentligen tänkt göra en heldagsutflykt och hälsa på vänner i Märsta och syster med dotter och pojkvän i Uppsala, men eftersom jag gick och fick feber så har vi bestämt oss för att skjuta upp det till i morgon. Jag känner mig fortfarande inte sjuk, men jag vil ju inte smitta någon i onödan. Vi har inte bestämt om vi åker förbi Uppsala eller inte i morgon, men om vi gör det stannar vi nog inte speciellt länge. Vill inte smitta systerdottern med hennes första hosta. Den äran får någon annan.

David är ute på en fågel- och cacheingtur medan jag valde att hålla mig hemma. Just nu sitter jag med sockstickningen intill mig och och Top Gear är på TV. Har man bara minsta bilintresse, eller åtminstone humor är det faktiskt ett kul program. Själv gillar jag ju bilar, sjuk humor och britter i 50+-åldern (inte mitt fel att några av de bästa muskerna geom tiderna råkar höra till den kategorin...) så det är faktiskt ett av de bättre programmen som går på TV. Finns massor av klippyoutube om man av någon anledning inte har en aning om vad Top Gear är.

fredag 21 augusti 2009

Feber igår

Hade en släng feber i går... Brukar ha ca 36,8 normalt, men igår var det upp på 37,9. Kollade i morse och låg tempen på drygt 37. Känns mycket bättre idag överhuvudtaget. Lite tjockt i halsen och lite huvudvärk, men jag fryser inte alls och är inte alls hängig. Skönt!
Hade en slödag, tyckte jag hade rätt att ta en sån, och stickade och halvsov framför TVn. Skulle ha gjort lasagne, men just när jag skulle koka tomatsåsen märkte jag att löken var slut, och då hade David just varit och handlat... Så det får bli lasagne idag istället. Brukar göra en vegetarisk variant med spenat, keso, riven ost och tomatsås. Sen häller man mjölk över, lite extra ost och in i ugnen. Tänkte testa hur det blir med kantareller i den här gången, vi har ju en del i kylen nu, och både jag och David är överraskade att han tyckte det var så gott. Han är inte så förtjust i svamp annars, men smörstekta kantareller gillar han.

Lovade ju visa vad jag stickat till systerdottern, så här kommer bilden. En tröja med flätmönster, elefanten Leif, en mössa, åtta par sockor i tre olika storlekar, en tvättlapp/dregeltrasa och fyra haklappar som jag köpt, men fribroderat olika figurer på. Det mesta får hon växa i, stickade inte minsta storkelen på tröjan t ex, för vem vill ha en tjock tröja i ullblandning på sensommaren? Nu blir den förhoppningsvis lagom stor nån gång på senvintern istället.

söndag 16 augusti 2009

Sötaste systerdottern

Bara så ni vet, min systerdotter är den sötaste i världen!

Mys med mormor


Mamma, mormor och dotter

lördag 15 augusti 2009

Kantareller och blåbär

Så här års är skogarna här fulla med bär och svamp. Underbart! Nu är jag absolut ingen svampexpert, men kantareller känner jag igen, och trattkantareller. Och vem kan motstå knähögt ris med centimeterstora blåbär?Nån gång varje helg packar David och jag ryggsäckarna med matsäck och cyklar iväg för att njuta av vad naturen bjuder på. Idag blev resultatet ett par liter blåbär (har kokat sylt på fyra liter, och har tre till i frysen) och rätt mycket kantareller. Har just rensat dem och delat de stora i mindre bitar, och det blev en och en halv liter den här gången. Visst, många plockar hur mycket som helst i sommar, men vi har inte riktigt hittat de där superställena. Vi är rätt ovana svampplockare, men det är liksom dumt att låta bli att plocka dem när man nästan snubblar på guldgula hattar. Och det ÄR gott. Jättegott! Här om dagen åt vi rökt sik med stekta kantareller och smörfräst spenat. Underbart!

Hittade en hel del kantareller när jag var ute med pappa för några veckor sen också.

Ett bra ställe har vi, men jag tror inte att vi är ensamma om att plocka där. Det är en del spår och rester av plockade svampar som tyder på det. När vi kom tillbaka till våra cyklar efter en svamplockarrunda kom ett par bilar dit. Vi möttes av missnöjda blickar från bilisterna när de klev ur bilen, utrustade med en stor papperskasse... Vi brukar ha med en vanlig kompostpåse och lägga eventuela svampar i den. Då känner man sig inte så överambitiös (pinsamt om man inte hittar så mycket svamp att man inte täcker botten när man har något så stort att plocka i...), och det går att ta hela skörden i ryggsäcken när det är dags att vända hemåt igen.


Mitt strumpskaft växte fort, och jag har börjat på hälen nu. Tror de kommer att bli riktigt bra, garnet jag valde känns skönt. Inte för lätt att nöta sönder (mina hälar nöter hål på stickade strumpor på nolltid. Tror de är "spetsigare" än vad genomsnittshälar är.) Perfekt bussstickning när jag åker till Uppsala i morgon, med andra ord. Ska möta upp mor, far och bror på stationen, och sen ska vi ta oss ut till Emelie, Martin och systerdottern.

fredag 14 augusti 2009

Balkongglädje


Nu äntligen har det blivit knoppar på luktärten 'Pulsar'. Nu väntar jag bara på att de ska slå ut så jag får njuta av färg och lukt på min annars ganska gröna balkong. Gröna tomater, gröna sallatsblad, grön rädisblast... Det är tur att ljuvliga mangolden 'Bright lights' så vackra stjälkar. Bladen börjar växa till sig ordentligt nu. Brukar plocka små blad och blanda i sallad eller wok, den stora skörden får vänta så länge som möjligt så att jag får ut så mycket bladmassa som det bara går. Sen är det bara ner i syltgrytan och förvälla bladen innan jag fryser in dem.

Kattbilder








Sötaste katten jag känner! Han har mycket lustiga saker för sig, och det är bara en bråkdel som fastnar på kort. Vårt morgongos till exempel, det är ju någonting som bara inte går att få en bra bild på. När David går upp studsar Porsche upp i sängen, lägger sig på min mage och kurrar. Och så ligger vi i ungefär fem minuter innan vi också går upp. Mysig morgonrutin!

torsdag 13 augusti 2009

Frogga, sticka, frogga, sticka...

Känner för att göra fler sockor, inte jättetjocka raggsockor, utan tunna sköna ullstrumpor. Jag hittade ju ett möster jag tyckte om tidigare i somras, så jag tog fram ett nystan och började sticka. utan att kolla masktätheten... Men det blev inte som jag ville, garnet var både för tjockt och det var fel struktur för att mönstret skulle bli som jag ville ha det. Så jag froggade och lade undan garnet.
Kollade igenom mina ufo:n i morse när jag drack morgonkaffet och konstaterade att många inte kommer att göras klara, och att jag vill ha garnet till annat... Så jag froggade och nystade och froggade och nystade. Fick loss en hel del tunt tvåtrådigt ullgarn som jag nu håller på att sticka strumpor av. Det är fortfarande inte helt rätt struktur, men det är tillräckligt bra. När jag börjar tjäna pengar ska jag verkligen köpa på mig Drops Fabel och sticka samma mönster. Kommer att sticka längre skaft på de här strumporna än på de förra. Skönt med långa strumpor på vintern. Det kanske blir knästrumpor rent av... Älskar knästrumpor!

Efter en tid när jag inte har stickat så jättemycket (ok, mer än medelsvensson, men mycket mindre än jag gör i perioder) kliar det nu i fingrarna. Inte minst sen systerdottern kom. Utan att avslöja för mycket så har jag ju stickat en del grejer till henne redan, men nu när jag vet att det är en flicka blir jag sugen på att göra ännu mer grejer. I helgen får jag träffa henne och överlämna lite grejer, och efter det kan jag visa här vad jag har stickat. Vill ju inte förstöra överraskningen och lägga ut bilder här innan.
Nu sitter jag och tittar på små koftor men kan inte bestämma mig för vad jag vill göra till henne. Jag har två i bomull och en i Merino extra fine jag väljer mellan. Den ena bomullskoftan är rätstickad, den andra har hålmönster och lite volang nertill, utan att vara puttinuttig eller prinsesslik. Merino-koftan är slätstickad med små fickor i fram. Lite tuffare än de andra två, och varmare. Kan verkligen inte bestämma mig...

onsdag 12 augusti 2009

Kan inte låta bli...

Redan när jag tog bilden hade jag Iron Maidens Rime of the ancient mariner i tankarna. En nästan 14 minuter lång låt som bygger på Samuel Taylor Coleridge's dikt med samma namn. Bilden togs på en middagskryssning under semestern med Davids familj.
Hear the rime of the ancient mariner
See his eye as he stops one of three
Mesmerises one of the wedding guests
Stay here and listen to the nightmares of the sea.

tisdag 11 augusti 2009

Händelserik månad

Nu har det inte blivit mycket skrivande alls den senaste månaden nästan... Det finns flera anledningar. Latmasken, resor, syltkok och utflykter är väl några. En vecka spenderades i norra Hälsingland med Davids familj. Jättehärligt och en mysig vecka, trots högljudd toalett och att Messias slängdes på golvet. Vi åkte runt och besökte "Kanins alla släktingar och vänner", tittade på havet och firade namnsdagar. Lite stickande blev det för min del, men märkte att jag inte fått med mig diagrammet till vantarna jag tänkt sticka, så jag fick sticka bebissockor istället. Tur att jag hade med lite restgarner och det mönstret!Väl hemma igen var jag några dagar hos mina föräldrar. Gick i skogen och plockade kantareller, blåbär och hallon med pappa. Lyckades sätta mig på huk intill en hallonbuske, då jag hörde ett intensivt surrande. Det var inte bara jag som tyckte det var en trevlig plats. Det tyckte jordgetingarna oxå. Två snabba skutt senare hade jag fortfarande inte fått några stick, och lyckades klara mig helt och hållet otroligt nog. Efter ett par dagar på landet åkte jag till Uppsala där jag möttes upp av David. Vi for vidare till hans mormor på ett äldreboende i Rimbo där vi byggde pussel och fikade innan David, jag och svärmor åkte till hennes hus i Norrtälje. Huset ska förhoppningsvis hyras ut, men innan dess är det mycket som ska städas ur. David och Kristina tömde skåp och stökade inomhus medan jag letade fram rosenrabatterna under gräs, blodrot och klöver. Det blev ganska stor skillnad kan man lugnt säga. Hade sällskap av tvestjärtar, spindlar och en hel del daggmaskar. Vi konstaterade att jag nog är lite dum i huvudet som tycker det är avkopplande att ge mig på helt igenväxta rabatter, men det är en skön, meditativ känsla. Man behöver inte tänka så mycket på nästa steg, utan är medveten på vad man gör just nu. Tyvärr hinner man sällan det i dagens stressade samhälle. Allt ska gå så fort, och helst ska man planera framåt hela tiden. Detta gör ju att man lever i någon slags framtid mentalt medan kroppen befinner sig i nuet. Det kan ju inte vara bra i längden tror jag. Vi måste ta ett steg tillbaka och fundera på vad det är man gör just i det ögonblicket, varför man gör det och hur man gör det. Hur kan man bli nöjd med vad man gör om man ständigt befinner sig i framtiden mentalt?

Annars så fylls mina dagar av min Wa na na na na na na na Bat Shawl! (snart klar, jag håller på med kanten nu, sen måste den blockas. Ett av de tråkigaste momenten med stickningar, men jag inser att jag inte har något val den här gången), skogspromenader med svamp- och bärplockning. Kokat både hallon- och blåbärssylt i min syltkittel (15 l) som jag fick efter farmor. Underbart att inte behöva koka småskvättar i 3 l kastruller längre! Vi fick en otroligt fin köksassistent från Davids mormors hus. En Electrolux från 50-talet. Supersnygg! Tyvärr verkar sladden ha sprungit och gömt sig, men jag ska se om det går att få tag på en som passar någonstans. Det är ju inte samma modell som på nyare modeller...

Eftersom jag varit riktigt duktig och skrivit om allt i kronologisk ordning så kommer här den senaste och största händelsen. Jag blev moster i natt! Det var svårt att somna när jag visste att syrran varit på BB större delen av dagen, men kl 01.50 fick jag ett sms från mamma där det stod att syrran och hennes Martin hade fått en dotter, och allt hade gått bra. Ser fram emot att hälsa på den lilla, men de behöver nog hämta sig alla tre och komma hem i lugn och ro innan jag kommer och våldgästar dem.