Saft i stora lass

Idag är det visserligen mulet, men nu är sommaren på gång på allvar. Varför är den krispiga försommaren så kort? Redan nu håller midsommarblomster och humleblomster på att blomma över.

Men sommar är ju så mycker mer än blommor. I morse skar jag rabarber och citroner för att göra mera saft. Hallon från frysen (plockades förra sommaren och har liksom inte blivit använda förrän nu, rabarber från pappas trädgård och citroner från... ica. Nån gång drömmer jag om ett växthus och egna citroner, men tills vidare får jag nöja mig med importerande.

När jag ändå skriver om saft så måste jag ju skriva några ord om syrensaften. Den blev helt ok. Kanske inte helt fantastiskt god, men jag tror att jag skulle plockat blommorna tidigare för att få mer smak av dem. Nu blev det en stark citronsmak med toner av något som påminde om fläderblomssaft. Nästa år hoppas jag att jag kan plocka blommor tidigare, för det var inte sista gången jag gjorde syrensaft.

Den senaste tiden har jag stickat en del, men jag har inte varit duktig och fotat så det får komma i ett senare inlägg. Koftan till Matilda ska jag bara fästa trådar och sätta knappar i. Just nu stickar jag på en randig kofta. Patrik får ärva massor av kläder från Davids kollegors barn, och som tack tänkte jag sticka något till dem. Så först blir det en kofta stickad i två blå nyanser Drops Cotton Light. Kanske inte det ljuvligaste garnet jag stickat i, men prisvärt och maskintvättbart. Sen ska jag sticka en gotländsk fiskartröja (eller Pippi-tröja som de är mer kända som) som även den ska till en kollegas barn. Efter det? Tja, det är många som fyller år i augusti och september, så nåt sånt blir det väl kan jag tänka mig.

Så blev det sommar...

Vi är redan en bra bit in i juni, och tiden bara rusar förbi. Patrik växer, skrattar och ser sig om i världen. Nån dag då och då får jag tid att sticka. Vi planerar lite för sommaren och njuter av tilvaron. Under sommaren ska vi till Gotland med Davids föräldrar och bror med flickvän, Patrik ska döpas och vi vill hinna göra en massa sommarmys bara vi i lilla familjen. Utflykter och sånt.

Någon som har några bra Gotlandstips förresten? Vi kommer att bo en bit från Klintehamn om jag minns rätt. Mysiga aktiviteter och utflyktsmål som passar alla åldrar, gärna barnvagnsvänligt. Finns det fikamöjligheter är det ett plus.

Syrensaft har jag läst om på flera bloggar nu. Låter ju onekligen spännande, så när vi var och hälsade på min pappa i helgen såg jag att syrenerna fortfarande blommar, men börjar sjunga på sista versen, så jag lockade en massa blommor och gjorde saft. Min snälla bror har lovat att sila upp den åt mig, för att ta med en hink saft utöver all vår packning på bussen hade blivit lite väl mycket... Det är rätt mycket som ska med när man åker nånstans nu. Vagn, bilstol, skötväska, kläder... Nu hade vi dessutom tubkikare och katten med oss också, så vagnen var rejält fullpackad. Tur att Patrik är duktig och sover mest hela tiden när man är ute och åker. Han vaknar nån gång och är hungrig bara.

Patriks kofta

Kommer ni ihåg den här koftan? Den är perfekt nu när det är lite halvvarmt ute. Idag fick Patrik beröm för sin kofta när vi var i garnbutiken här i Sala. Alltid kul när okända personer ger komplimanger tycker jag. Något vi alla borde bli bättre på. Så svårt är det ju inte egentligen.

Nu har han vaknat efter vår lilla promenad, kan tänka mig att det är matdags igen.

När sonen sover...

Patrik är en väldigt sällskaplig liten herre. Vissa dagar vill han inte sova själv, så man måste ha honom på magen för att han inte ska vara ledsen. Andra dagar är det inte alls några roblem att sova själv. Då passar jag på... Har ju knappt stickat sen han föddes. Ett par blöjbyxor i M&K eco baby ull har det blivit. Och för några dagar sen började jag på en slipover åt honom. Han måste ju vara lite finklädd när min kusin konfirmeras i slutet av maj. Stickar i ärtgrön Tilda från Svarta Fåret, mönstret kommer från boken Essential Baby av Debbie Bliss. Fort går det inte, men jag njuter av varje maska.

Vår!

Just nu stickas inget här. Fullt upp med vårpromenader, mys, amning, blöjbyten och 30-års-firande. Igår var närmaste familjen, utom Davids bror, här och firade David. Till och med min bror tog sig hit från Alfta, nästan 50 mil, tur och retur. Men hur ofta får han möjlighet att träffa både systersonen Patrik och systerdottern Matilda?

Porsche har hittat en ny favoritplats. Inte lätt att hålla honom därifrån, så filten får samla upp det värsta håret. Det är lättare att avhåra den än hela liften (han ligger alltså i liggdelen till barnvagnen. Vi har den i sovrummet när vi inte använder vagnen.)...

Vitsippor!

Det är tätt mellan besöken här nu. Förra veckan var mina föräldrar här och charmades av barnbarnet, i onsdags var Davids föräldrar här och de blev lika förtjusta törs jag påstå. Lilla sonen får presenter från alla håll. Mycket kläder, men sånt är ju jättebra! Han har inte behov av så mycket mer än mat, torra blöjor, trygghet och närhet än så länge.

Igår var min bror här och hälsade på. Han ville väl hälsa på systersonen kan jag tänka mig. Vi tog en promenad i solskenet, såg vitsippor längs med vår vanliga promenadväg och köpte vårens första glass.

I natt kommer vännen Susanne hit. Hon bor egentligen i Ö-vik, men har fått säsongsanställning i Enköping, ska på konsert i Uppsala i kväll och har inte fått tillgång till lägenheten i Enköping än, så hon ska övernatta här. Och i morgon kommer Davids bror hit och hälsar på.

Att ligga under täcket i spjälsängen är lite läskigt. Jag tror det är för stort och fluffigt. Men på täcket, under en filt, det går mycket bättre. I alla fall en stund. Helst vill han sova med oss i sängen på nätterna. På dagarna brukar han kunna sova middag i sin egen säng... I går var han väldigt glad och pigg när det var sovdags, och lagom när vi började slumra till så kom han på att det ju var väldigt ensamt att ligga i sin egen fina säng... (klicka på bilden för att få den större)

Långt inne i bebisbubblan...

Vad ska man skriva om när man är långt inne i bebisbubblan egentligen? Jag vill inte göra om min trädgårds- och stickblogg till en mammablogg. Visst kommer sonen att figurera här lite då och då, precis som Porsche, men jag vill inte ändra inriktningen på bloggen helt.

Just nu stickar jag inget. Jag har en kofta i Drops Safran som jag började på innan han föddes och som inte är klar, men just nu känner jag bara inte för att ta tag i den. Antar att jag är lite för mosig i huvudet eftersom jag inte sover riktigt så mycket som jag borde (men jag brukar sova middag de flesta dagar), något mer komplicerat är rätstickning, eller möjligen slätstickning i raka stycken känns för komplicerat just nu. Ökningar och minskningar skulle glömmas bort... Och ska jag sticka vill jag ju sticka nåt roligare än så. Nä, just nu nöjer jag mig med bebisgos, amning och blöjbyten. Det är ju inte helt fel det heller.

Igår var de nyblivna farföräldrarna här och hälsade på sin sonson. Inte helt oväntat gjorde han succé. Än är det ingen som inte blivit charmad... Han fick en jättesöt nalle som nu sitter i hans säng tillsammans med lilla pandan, och en fin trä-mobil (en sån man hänger över säng/skötbord alltså, inte en telefon) med segelbåtar och en fyr. Jag ska fixa något sätt att hänga upp den bara, sen kommer den säkert att bli populär när han börjar fixera blicken. Klara fina färger, och jag är ju lite svag för leksaker av trä...

Blåsippan ute i backarna står...

En efterlängtad vårpromenad igår. Första gången vi tog ut vagnen. Sonen sov hela tiden, han verkade rätt nöjd med både väder och vagn.

Blåsipporna blommar för fullt nu. Underbart! Jag har missat hela den där slaskdelen av våren som jag tycker så illa om. Nu är det knoppsprickning och vårgrönska för hela slanten.

Här och där var marken täckt av blad och sippor.

Vagnen gungade nog skönt... Tack för overallen, Annis! Den är välanvänd, så många turer till och från Västerås som det blivit för oss under de här två veckorna...

Fram och tillbaka

De senaste dagarna har det varit lite åkande fram och tillbaka mellan Sala och Västerås. Vi kom ju hem från BB i fredags. Helst hade vi åkt hem redan på torsdagen, men sonen har haft lite problem att hålla blodsockernivån uppe så vi fick vara kvar tills det stabiliserats.

Vi fick en återbesökstid på söndagen för att kolla att allt var ok, eftersom det skulle dröja lite innan vi fick BVC-tid så kändes det lika bra att vara på den säkra sidan. Lite tidig var han ju trots allt, och barnmorskan tyckte han såg lite väl gul ut när vi skulle åka hem, men han var på rätt sida om gränsvärdena enligt testet som gjordes.

Så i går morse så åkte vi in till Västerås igen, och då hade han blivit rejält mycket gulare. Vi blev kvar över natten och han fick ligga under sollampa för att bli av med gulsoten. Dessutom hade han gått ner lite för mycket i vikt. Men efter en natt av intensiv matning och solning försvann gulsoten och han hade gått upp i vikt igen, så vi fick åka hem igen på förmiddagen. Jätteskönt att vara hemma! I morgon ska vi in på en kontroll igen för att kolla att han inte tappar i vikt.

Tisdag 29 mars, Kl 03.46

Världens finaste kille!

Tre veckor tidig, men det kan man inte tro. 52 cm och 3,6 kg...