torsdag 22 oktober 2009

Underbara gråa höstrusk

David är i Stockholm och har kameran med sig idag, så det blir ett långt, bildlöst inlägg. Jag hoppas att min text blir målande nog för att ge en bild av tillvaron.
På väg till Stora staden lämnade han Porsche i Uppsala. Svärföräldrarna ställer upp som kattvakter igen. TACK!
Porsche fyller år idag, så det känns lite elakt att inte han får ha kalas här hemma, men jag vet sen tidigare att han blir rejält uppvaktad i Uppsala. Han ville bjuda dem på fika, och efter att han fått höra att kattmat nog inte var så populärt hos andra än honom själv så packade vi ner ett par bullar från bullbaket här om dagen.

Ute är det grått och disigt. Idag skymtar en blå himmel mellan molnen, det är första gången på länge. Men jag klagar inte. Det är oktober. Det SKA vara grått och disigt. Jag tycker det är helt underbart! Många blir trötta och nerstämda av rusket, men jag kan inte låta bli att tycka att det är en otroligt härlig tid på året. Om man dessutom kan avnjuta hösten kombinerat med en trevlig stickning, en stor kopp te och Marabous nya choklad Vinter, då kan det inte bli mycket bättre. Jag provade den igår och konstaterade att de lyckades betydligt mycket bättre än med sommar-chokaden. Mjölkchoklad smaksatt med kardemumma, nejlika, ingefära, kanel och peppar passar mig alldeles utmärkt. Troligen kommer jag att göra tryfflar till jul med ungefär samma smaker.

Det har varit väldigt dåligt med inlägg här den senaste veckan, vilket främst beror på att jag har haft annat för mig. En hel del har jag stickat (så klart). Heidis mössa ligger på bordet, tillsammans med en mössa till hennes son. Kuvert ska inhandlas och mössor skickas. En födelsedagsmössa till mamma har jag också fått klar. Modellen jag stickade till Heidi var så trevlig och resultatet blev en, i mitt tycke, väldigt skön och mysig mössa. Så jag kunde inte låta bli att sticka en till mamma också, men i en annan färg. Av någon anledning blev den en aning större, trots att jag använde samma garn och stickor...

På söndagen var jag och David ute och åkte och letade cache:ar och myste. Vi tittade på fin natur, åt smaskiga mackor och åkte bilfärja. De är ju nästan utrotade, och ersatta av broar nu för tiden, men det finns en inte så långt här ifrån. Det kostar 20 kr att åka över, och det tar väl någon minut, men det är väl investerade pengar! Mannen som kör färjan är inte någon glad och sprallig typ direkt, men man kan inte låta bli att hitta på små historier om honom...
Eftersom det var grått och kallt tyckte jag att jag skulle ha en varm och gosig tröja. Och vad finns i min garderob om inte två härliga ulltröjor som mamma stickade till mig för många år sen. En grå lite tjockare, och en vit som inte är fullt lika tjock. Hon stickade mycket irländska fiskartröjor ett tag, såna där som består av mer flätor och strukturmönster än slätstickning. Den ena tröjan är det ingen slätstickning på alls faktiskt. Jag har inte använt tröjorna på några år, men nu passade de perfekt, och jag har återupptäckt dem. Underbart sköna och gosiga!

Igår var jag in till Uppsala för att träffa mamma lite. Hon var ledig från jobbet, och ville komma bort ett tag. Så vi tog en heldag på stan. Började med stora mackor, te och kaffe på Café Linné, tittade på koftor och fina klänningar på Indiska, tittade på skor och stövlar, hämtade en gratis Body Lotion på Body Shop (det har sina fördelar att vara med i deras stamkundsklubb) och tittade på böcker. Mamma ville ha en finkofta, men hittade ingen hon gillade. Så jag kom på den briljanta idén att hon skulle leta reda på ett mönster och köpa garn, så skulle jag sticka. Några minuter senare var vi på
Yll o tyll och klappade underbara garner. De har så otroligt mycket härligt där. Jag har sagt det förr, men att släppa in mig i en garnbutik, det är som att ta in ett barn i en leksaks affär. Jag far mellan hyllorna och utbrister "åh, känn på det här! Titta vad fint! Vilken färg! Vilket fint namn på färgen! Åh vad mjukt!" Och så håller jag på till jag får syn på knapparna... Då börjar jag om från början, eftersom det inte finns en enda ful knapp i såna här affärer. Alla är jättefina och i min värld vill knapparna hellre bo hos mig än i de där små plastlådorna...
Vi hittade i alla fall en kofta, och garn som passade till den. Efter helgen ska jag börja sticka på den, det är ingen idé att börja tidigare.


I morgon bitti åker jag och David till Linköping över helgen. Det ska bli jättemysigt! Vi firar tio år tillsammans. Det är helt otroligt... För 10 år sen var jag superpirrig och kunde inte koncentrera mig på nånting. På lördagen skulle jag på dejt, och skulle få sova hos min moster i Uppsala den kvällen. Vi gick på bio, promenerade runt i stan och pussandes massor. Minns jag inte helt fel var det lite snöslask i luften den kvällen. Och Stora Torget nyinvigdes efter att det byggts om.
Tänk att det gått 10 år redan... Och jag blir bara mer kär hela tiden. Magkänslan säger mig att det bara kommer att bli bättre och bättre hela tiden.

3 kommentarer:

  1. Tack så mycket för förklaringen. Ska försöka mig på det :)

    SvaraRadera
  2. Visste inte om ditt intresse för knappar. Gör ett litet besök på Knapplådan på Rättarvägen i Uppsala. Du kommer att bli alldeles galen av lycka! De har en hemsida, bara så du vet.
    Kramar från din moster.

    SvaraRadera
  3. Lisa:

    Jodå, den skattkammaren känner jag till, länken till hemsidan ligger bland mina sparade länkar. När ekonomin ser ljusare ut så... Jag fick ju farmors knappsamling när huset städades ur, De skulle slängas annars. Inte lika rolig och stor som mormors, men det finns en del trevliga bekantskaper där. :)

    SvaraRadera

Lämna gärna en liten kommentar så blir jag glad. :)