Fredagkväll i min smak

Medan David är på fest med kollegorna sitter jag och myser med te, stickning och Trädgårdsfredag på TV2. Gustav Mandelmann är bara för härlig! En av mina stora förebilder när det gäller trädgårdsmästeri.
När jag pluggade i Ockelbo kom flera kända trädgårdsmänniskor och föreläste, vissa imponerade mer än andra kan jag lite diplomatiskt säga. Jag delar inte åsikter med alla människor jag träffar, och detsamma gäller trädgårdsmänniskor. Visst vill jag undvika gifter så gott det går i odlingar, men ibland kan det vara nödvändigt med en punktinsats för att få bukt på ett skadedjursangrepp till exempel.
Vissa trädgårdsdesigners kräver att deras planteringar hela tiden ser ut som när de planterades, men växter lever och har en egen vilja. De flyttar sig, de breder ut sig eller rent av fryser ihjäl en kall vinter. Om man inte vill att det man skapat ska ändras med tiden kanske man ska jobba med andra material än växter...
Det är det som är så härligt med herr Mandelmann. Om en växt breder ut sig nåt otroligt, eller blir uppäten av rådjur, då skrattar han bara och konstaterar att det blir inte alltid som man tänkt sig, men det är ju det som är en del av charmen med trädgårdar. Och det är ju precis så det är! Man kan inte styra över allt, ibland måste man bara gilla läget och se möjligheter att skapa något nytt av situationen. Det finns alltid en utmaning med odlingar på det viset. Man vet inte hur resultatet blir i slutänden. Man kan, och ska väl, ha ett mål från början, och förhoppningsvis slutar man någonstans i närheten av målet. Men ibland måste man byta riktning helt på vägen, och kanske blir resulatatet ännu bättre än man tänkt från början.