Nu går det fort. Det är inte längesen de första vårblommorna började blomma, och nu är det helt plötsligt försommar. Häggen håller på att blomma över, och syrenerna slår ut sina blomklasar.
Jag åkte till mina föräldrar på en snabbvisit i går kväll, men är tillbaka hemma i Sala igen. Jag gick en tur i deras trädgård i går kväll och njöt av växtkraften. När det äntligen blev varmare ute är det som om alla växter fick fnatt och inte kan växa fort nog.
I mammas och pappas trädgård står mullvaden Efraim och myser bland tovsippor och backsippor. Under den kalla delen av året står han inomhus istället. Till jul brukar han ha tomteluva, och när det sen börjar bli varmare på våren får han stå ute på trappen och njuta av solen om dagarna, men på kvällen får han komma in så han inte fryser... 
I den stora rabatten, som för några år sen bestod av en enda bondpion - men numera sträcker sig längs hela gräsmattan på framsidan (den är säkert närmare 30 kvadratmeter, och växer lite varje sommar) blommar pärlhyacinter och gullvivor som mamma inte har hjärta att rensa bort. De gula, liljeblommande tulpanerna sträcker sina hårt knutna knoppar högt över spirande astilbe, stjärnflocka, temynta och blågull. Även om det är tidigt på säsongen tycker jag rabatten är riktigt snygg nu med alla olika blad.
Och i den andra änden av rabatten står min gamla lekstuga vid blommande plommon och hägg. Till vänster om den blommar nu rhododendron, och jätteramsen som pappa grävde upp i en hage växer och sprider sig för varje år. Jag tycker deras växtsätt är fantastiskt läckert, och de passar så bra där i halvskuggan från en av de stora hästkastanjerna. Än har de inte börjat blomma, så det kanske blir ett sånt år då kastanjer och äppelträd blommar lagom till min födelsedag om tve veckor.Det är väldigt mycket vita blommor i deras trädgård under försommaren, senare blir det mer blått och rosa, för att övergå i mer gula blommor mot hösten. Det är mest en slump faktiskt, men jag tycker det är ganska härligt att se färgskalan i trädgården ändras under säsongen.
Så mysigt det låter när du berättar. Det är konstigt hur man ändrar sig med åren. Jag skulle absolut inte ha rabatter när vi flyttade hit. Men konstigt nog blir det mer och mer och så måste man ju köpa nått nytt varje år och så tar det ju några år innan det blir full njutning av det man köpt och under tiden måste man köpa nått igen och igen och så växer det mer och mer och man bara njuter av virrvarret man skapar. Oj, det blev virrigt värre det här, men du fattar säkert vad jag menar.
SvaraRaderaJag förstår precis vad du menar. Fast jag gör ju allt det där i mammas och pappas trädgård tills vi har en egen. Då har ju alla perenner jag planterat där dessutom blivit så stora att man kan dela dem i både tre och fyra delar. :)
SvaraRaderaIbland märker man att nån växt håller på att kvävas bredvid en mer snabbväxande granne, eller så passar de inte alls bredvid varandra så det finns alltid nånting att göra.