lördag 19 juni 2010

Prinsar och prinsessor

Att inte skriva någonting om bröllop idag är väl nästan omöjligt? Hade jag bott kvar i Ockelbo så hade jag väl gått på firandet där kan jag tänka mig. Min lägenhet låg ca 3 minuters promenad från Tallallén där tårtbuffén ska dukas upp...
Och om jag sett kronprinsessparet när jag bodde där? De flesta har väl märkt att bor man i Ockelbo så respekterar man paret och låter dem vara ifred. Många har nån anknytning till Daniel, men det är inget man kontaktar pressen om direkt. Men visst har jag sett dem. Jag och en kompis var ute i skogen och plockade lingon, och vilka tror ni joggade förbi och hejade glatt på oss? Ett lite roligt minne att ha.
Men idag nöjer jag mig med att ha TVn på i bakgrunden. Bland alla kungligheter hoppas jag få en glimt av min egen prins som står där nånstans längs kortegevägen i sin tjusiga paraduniform. Än så länge är de bara på väg mot centrum, så jag får uppdateringar via sms lite då och då. Det blir nog lite glesare senare när de står på plats. Kameran är i Stockholm, annars hade det kanske blivit ytterligare en bild på mormorsrutor eller Porsche idag. Nu slipper ni det.

När det är så mycket bröllopssändningar på TV är det svårt att inte tänka på vårt bröllop. För oss var det en jättekalas med ca 75 gäster i en bygdegård. I de här sammanhangen var det ju en liten futtig fest, men för oss kunde det inte bli bättre.
Min klänning var perfekt. Mamma sydde den åt mig, så den är helt unik, även om den är sydd efter ett köpt mönster. En fantastisk campagnefärgad klänning med släp och klädda knappar i ryggen... Jag må vara en hårdrockande, kakbakande och stickande bonddotter, men i den klännigen, med håruppsättning och med min drömprins vid min sida kunde jag inte göra annat än att få känna mig som en prinsessa. Precis som jag hoppas att alla tjejer/kvinnor får göra på sin bröllop.

3 kommentarer:

  1. Den dagen var du allas vår prinsessa, Anna, och jag är så glad att du och din prins har varandra! Vid det här laget är han väl hemma och berättar hur det var i den idag ovanligt kungliga huvudstaden.
    Kram!
    Svärmorshemul

    SvaraRadera
  2. Alla är vi nog prinsar och prinsessor den dagen det gäller.

    SvaraRadera
  3. Kära svärmor: Det var ju mycket tack vare alla er som delade dagen med oss som jag fick känna mig så där fin. :)
    Han kom ju hem rätt sent på kvällen, men nu har jag hört allt och han har pekat ut platsen där han stod. Att urskilja vilken av alla baskrar som var han i den långa raden gick inte, men nånstans där var han...
    Kram!

    Rosenvante: Jag tror också det. Jag hoppas det i alla fall, för jag tror du håller med mig om att det är en härlig känsla.

    SvaraRadera

Lämna gärna en liten kommentar så blir jag glad. :)