Nu blir det ett musikinlägg. Det kan inte hjälpas, jag bara måste. Jag kunde inte hålla mig längre, utan måste få lite utlopp för vad jag just läst. En dag som inte alls kändes speciellt kul har helt plötsligt blivit... En dröm. I alla fall på det musikaliska planet.
I augusti går Sonisphere festival av stapeln i Stockholm. Många bra band ska spela. Numera klassiska metalband. Band som var med när genren var ung. Tyvärr inte Heaven and hell (Black Sabbath efter Ozzy) eftersom deras sångare gick bort nyligen, men många andra. Bland annat Iron Maiden. Fantastiska Maiden som jag sett ett par gånger tidigare. Globen 2006, A matter of life and death-turnén, och Stadion 2008, Somewhere back in time turnén. Fantastiska upplevelser. Adrenalin och kärlek i en underbar blandning.
Och om knappt två månader är det dags igen. Jag har längtat sen vi gick ut från Stadion till tonerna av Always look on the bright side of life, och nu äntligen... Tre år senare.
Jag kunde helt enkelt inte hålla mig längre, utan var tvungen att kolla upp vilka låtar de spelat hittills under turnén. Maiden är ett sånt där band som sällan ändrar sen setlist under en turné. På gott och ont. Man vet vad man får, men förhoppningen om att de ska spela favoritlåtarna försinner ju på ett tidigt stadium om man vet i förväg vad som ska spelas.
Men jag är nöjd. Vilka låtar de spelar låter jag vara oskrivet här tills vidare. Vill inte förstöra om någon som ska dit inte vill veta. Men jag är som sagt nöjd. Visst finns det ju alltid låtar som man drömmer om att höra, men för min del är det i många fall såna som inte spelats på många många år... Det kommer i alla fall att bli fantastiskt. Nästan alla av låtarna är såna som jag drömt om att få höra live, men inte trodde att jag skulle få göra. Några få har jag hört förr, låtar som jag trodde de skulle spela är inte med (delvis bra, även Maiden har låtar som jag tycker är sämre än andra), och det kommer att bli helt underbar allsång. Den 8 augusti kommer jag inte att ha någon röst kvar. Och jag ser fram emot det!
Så kul att få höra sina favoriter! SJälv är jag ingen hårdrocksgillare.
SvaraRaderaMen så härligt. Då är det bara att börja räkna ner nu då.
SvaraRaderaMia stickar: Det är en av de största adrenalinkickar man kan få att stå och njuta bland tusentals människor på såna konserter. Kärleken till musiken är enorm, musikerna ger allt. Jag är inte nån adrenalin-junkie annars, men just konsertkickar är något speciellt.
SvaraRaderaAlla kan ju inte gilla samma musik, men just hårdrock/metal är ju en otroligt bred genre. Till och med min pappa har reagerat positivt på någr akustiska ballader jag spelat för honom. ;)
Rosenvante: Räknat ner har jag gjort länge. Vi har haft biljetter i flera månader redan. Men nu är det riktigt riktigt nära. :D