tisdag 24 november 2009

Det brummar i köket


Eftersom jag nu fått så bra rutin på det här med att baka bröd så är den här kvällen inget undantag. Brödet var slut i skåpet, så det var bara att plocka fram mjöl och annat nödvändigt ur skåpet och sätta igång. Just när jag gjort iordning degspadet kom jag på att köksassistenten stod i förrådet. Som tur är har jag världens goaste man som hämtade den åt mig medan jag diskade undan lite. Han hade lite grejer som skulle ner i förrådet ändå, så det blev två flugor i en smäll. Assistenten, precis som kakburken jag bloggade om förut och som syns i bakgrunden på bilden, kommer ifrån Davids mormor och har några år på nacken. Den är väldigt fin med sina runda hörn och den där gräddgula färgen. Degknådningsinsatserna är av trä, som genom många års användande blivit otroligt lena. En riktig skatt!
Det måste väl vara fler än jag som tycker att gamla köksgrejer är mycket härligare och charmigare än helt nya? Udda tallrikar, pepparkaksmått, vackra burkar och kannor... Sånt som man hittar för väldigt låga priser på loppisar och hos välgörenhetsorganisationer. Jag drömmer om en snygg kaffekanna eller tekanna i porslin att servera glögg ur. Än har jag inte hittat den perfekta, men när jag väl hittar den kommer jag inte att kunna låta bli.
Den bruna påsen till vänster om maskinen kommer från Stora Hällsta kvarn. Ett lokalt företag som producerar massor av spannmålsprodukter ekologiskt. Nästan allt mjöl jag använder kommer därifrån, tycker man ska stödja lokala livsmedelsproducenter av oändligt många anledningar. Vetemjölet är lite grövre än "normalt", så till kakor och andra lite finare bakverk använder jag "vanligt" vetemjöl. Med lite grövre mjöl blir ju pannkakor, raggmunk, scones och liknande en aning nyttigare också. Om man vill ta hänsyn till sånt.

7 kommentarer:

  1. Fler än jag som har en jättegammal assistent. Har en som jag fick av min mamma när min mormor gick bort. Mamma övertog då min mormors som var mycket modernare, gissa om hon ångrade sig. Den har jag haft i min ägo i snart 28 år, undrar hur gammal den är igentligen. Håller med dig om att vissa grejer har sin charm, jag älskar udda glas.

    SvaraRadera
  2. Tycker äldre assistenter knådar bättre. Den här fungerade mycket bättre (och är snyggare) än mammas, som "bara" är drygt 25 år... Min är troligen inte många år yngre än svärmor, som ska ha 60-årskalas i Lucia-helgen. Härligt med kvallitet.
    Udda glas är jättekul! Dukningar blir så personliga och mysiga. :)

    SvaraRadera
  3. Kul att den gamla assistenten har fått komma upp ur förrådet! Jag hoppade till av glädje när jag såg bilden. Lite nostalgiskt också. Gissa om det har bakats mycket med den till jular, kalas, examensmottagningar m m. Den kan t o m vara något äldre än jag, och det vill ju inte säga lite ...

    SvaraRadera
  4. Det var kärlek vid första knådningen! Så galet mycket bättre på att knåda än mammas assistent (Sorry mamma, men jag tror du vet att det är sant), och väldigt mycket snyggare. Om man ska dömma efter utseende. Den kommer att användas flitigt!

    SvaraRadera
  5. Jag har en likadan, fick ärva mormors! Den är superbra även om jag bakar särskilt ofta så är den guld värd!

    SvaraRadera
  6. ..._inte_ bakar särkilt ofta ska det förstås stå!

    SvaraRadera
  7. Monica:

    Jag inbillar mig att de här gamla maskinerna är bättre till mycket. Kanske för att de användes till mer saker och oftare förr. Nu har man ju mixrar och matberedare och elvispar och en massa sånt. Den här fixar ju allt! Och är inte lika plastig och ful. :)

    SvaraRadera

Lämna gärna en liten kommentar så blir jag glad. :)