Lost and found

Även här i Sala är det vår. David och jag njöt av vårvädret går, fastän vädret inte var så där strålande. Massor av blåsippor i skogsbrynet (får man nånsin nog av blåsippor?), vitsipporna börjar titta upp här och där. Underbart!

Vid den gamla kvarnen låg vattet spegelblankt på ena sidan om dammluckan, medan det forsade ut på andra sidan.

Idag var det riktigt soligt mitt på dagen, och jag tänkte att jag skulle ta mig en liten cykeltur. Den första för i år. Men så blev det inte. Jag önskar att jag kunde säga att det berodde på platta däck eller något liknande, men icke. Min cykel är stulen. Igen. Första året vi bodde här var det någon som tyckte att mina pedaler var snygga, så en sån blev stulen. Ingen katastrof, det är ju bara att montera på nya. Sen flyttade cykeln och jag till Ockelbo, och där tyckte någon att hela cykeln såg spännade ut. Låset borrades upp, och cykeltjuven försökte väl cykla iväg kan jag tänka mig. Men det var punktering på bakdäcket, så cykeln dumpades i cykelstället vid huset intill mitt... Jag hittade den där en vecka efter att den blivit stulen, utan lås och sadel, men vad gjorde väl det? Själva cykeln var ju återfunnen, och sadeln tyckte jag inte om från början.

Jag fick en ny, mycket bättre sadel av pappa, och cykeln flyttade med mig hit till Sala igen. David och jag cyklade runt och plockade bär och svamp i somras, men nu verkar det vara slut på det. I alla fall med min fina, röda mtb. Tyckte verkligen om den cykeln. Haft den i runt tio år, och den har flyttat runt med mig överallt. Men det kanske är meningen att jag ska ha en mer vuxen cykel nu. En som jag kan ha cykelkorg (hm, jag har en cykelkorg, men ingen cykel...) på, och förhoppningsvis få montera en barnstol på i framtiden.

Lite surt när man har cykeln i ett förråd som ska vara låst, och som bara vi som bor i huset har nyckel till. Tyvärr går inte dörren alltid i lås när den stängs, och på sätt och vis hoppas jag att det är så min cykel försvunnit. Det vore ännu värre om det är någon i huset som tagit den.