Sockstickningsfilosofi

Mellan jobbsök och köksstök hinner man med en del funderingar och filosoferande. Funderingarna just nu är kanske inte alltid ljusa och lyckliga som en sommarklänning, men det känns skönt att jag har tid och möjlighet att ta itu med dem och slipper stoppa undan dem i nåt mörkt hörn av huvudet till ett senare tillfälle. Innan någon blir orolig vill jag bara försäkra alla om att jag inte mår dåligt "på riktigt", utan bara grubblar mycket just nu.

Medan sockan växer på stickorna började jag fundera på det här med sockor. Det är inte så länge sen som stickade sockor betydde raggsockor i ullgarn med 2r 2a-resår och slätstickad fot för mig. Tänk vad saker kan ändras! Nu sitter jag här och stickar falska flätor, hålmönster och flätor för allt vad garnet håller, och jag har en stor hög med mönster som jag vill prova. Många jag pratar med blir så imponerad när man kan sticka, men det är faktiskt inte så himla svårt... Jag har inte stickat flätor länge alls, det är bara några månader som jag stickade första flätorna efter diagram. Och jag har bara stickat efter mönster i ett drygt år! Nu sitter jag och ratar en del hålmönster för att de inte är utmanade nog...
Jag varvar enkla stickningar med mer krävande, beroende på vad jag känner för just då. Ibland är det skönt att göra något rätstickat som knappt kräver någon mer tanke än när det är dags att maska av, ibland vill jag göra något som kräver att jag har mönstret intill mig precis hela tiden. Oftast blir det bra, ibland får man frogga och börja om.
Jag läste några sticktips i en stickbok jag lånade på biblioteket för ett tag sen. Det var de klassiska "välj garn av bra kvallitet" och "ha kul när du sickar", men det var det sista som bet sig fast. Glöm det perfekta, för det finns inte. Man kan alltid utvecklas i sitt stickande, och jag tror det är det som gör hantverket så stimulerande. Samma sak gäller ju växter och trädgårdar. Det finns alltid något nytt att lära sig. En ny växt eller ett nytt garn att upptäcka. Intressen man kan ösa nya grejer ur i en evighet om man så önskar.