Saft i stora lass

Idag är det visserligen mulet, men nu är sommaren på gång på allvar. Varför är den krispiga försommaren så kort? Redan nu håller midsommarblomster och humleblomster på att blomma över.

Men sommar är ju så mycker mer än blommor. I morse skar jag rabarber och citroner för att göra mera saft. Hallon från frysen (plockades förra sommaren och har liksom inte blivit använda förrän nu, rabarber från pappas trädgård och citroner från... ica. Nån gång drömmer jag om ett växthus och egna citroner, men tills vidare får jag nöja mig med importerande.

När jag ändå skriver om saft så måste jag ju skriva några ord om syrensaften. Den blev helt ok. Kanske inte helt fantastiskt god, men jag tror att jag skulle plockat blommorna tidigare för att få mer smak av dem. Nu blev det en stark citronsmak med toner av något som påminde om fläderblomssaft. Nästa år hoppas jag att jag kan plocka blommor tidigare, för det var inte sista gången jag gjorde syrensaft.

Den senaste tiden har jag stickat en del, men jag har inte varit duktig och fotat så det får komma i ett senare inlägg. Koftan till Matilda ska jag bara fästa trådar och sätta knappar i. Just nu stickar jag på en randig kofta. Patrik får ärva massor av kläder från Davids kollegors barn, och som tack tänkte jag sticka något till dem. Så först blir det en kofta stickad i två blå nyanser Drops Cotton Light. Kanske inte det ljuvligaste garnet jag stickat i, men prisvärt och maskintvättbart. Sen ska jag sticka en gotländsk fiskartröja (eller Pippi-tröja som de är mer kända som) som även den ska till en kollegas barn. Efter det? Tja, det är många som fyller år i augusti och september, så nåt sånt blir det väl kan jag tänka mig.

Blommig promenad

Efter en lång och slö morgon (för somliga av oss, Patrik var jättevaken och busig som bara 6-veckors-bebisar kan vara) kom vi ut på en promenad på eftermiddagen. Det går så fort nu. Det finns knappt några blommande vitsippor kvar, istället blommar nu förgätmigej och humleblomster.

På riktigt soliga ställen har faktiskt liljekonvaljerna slagit ut nu.

När jag var liten brukade vi hitta de första liljekonvaljerna till morsdag, men jag tycker det är ofta man hittar dem både en och två veckor tidigare nu.

Vår!

Just nu stickas inget här. Fullt upp med vårpromenader, mys, amning, blöjbyten och 30-års-firande. Igår var närmaste familjen, utom Davids bror, här och firade David. Till och med min bror tog sig hit från Alfta, nästan 50 mil, tur och retur. Men hur ofta får han möjlighet att träffa både systersonen Patrik och systerdottern Matilda?

Porsche har hittat en ny favoritplats. Inte lätt att hålla honom därifrån, så filten får samla upp det värsta håret. Det är lättare att avhåra den än hela liften (han ligger alltså i liggdelen till barnvagnen. Vi har den i sovrummet när vi inte använder vagnen.)...

Vitsippor!

Det är tätt mellan besöken här nu. Förra veckan var mina föräldrar här och charmades av barnbarnet, i onsdags var Davids föräldrar här och de blev lika förtjusta törs jag påstå. Lilla sonen får presenter från alla håll. Mycket kläder, men sånt är ju jättebra! Han har inte behov av så mycket mer än mat, torra blöjor, trygghet och närhet än så länge.

Igår var min bror här och hälsade på. Han ville väl hälsa på systersonen kan jag tänka mig. Vi tog en promenad i solskenet, såg vitsippor längs med vår vanliga promenadväg och köpte vårens första glass.

I natt kommer vännen Susanne hit. Hon bor egentligen i Ö-vik, men har fått säsongsanställning i Enköping, ska på konsert i Uppsala i kväll och har inte fått tillgång till lägenheten i Enköping än, så hon ska övernatta här. Och i morgon kommer Davids bror hit och hälsar på.

Att ligga under täcket i spjälsängen är lite läskigt. Jag tror det är för stort och fluffigt. Men på täcket, under en filt, det går mycket bättre. I alla fall en stund. Helst vill han sova med oss i sängen på nätterna. På dagarna brukar han kunna sova middag i sin egen säng... I går var han väldigt glad och pigg när det var sovdags, och lagom när vi började slumra till så kom han på att det ju var väldigt ensamt att ligga i sin egen fina säng... (klicka på bilden för att få den större)

Blåsippan ute i backarna står...

En efterlängtad vårpromenad igår. Första gången vi tog ut vagnen. Sonen sov hela tiden, han verkade rätt nöjd med både väder och vagn.

Blåsipporna blommar för fullt nu. Underbart! Jag har missat hela den där slaskdelen av våren som jag tycker så illa om. Nu är det knoppsprickning och vårgrönska för hela slanten.

Här och där var marken täckt av blad och sippor.

Vagnen gungade nog skönt... Tack för overallen, Annis! Den är välanvänd, så många turer till och från Västerås som det blivit för oss under de här två veckorna...

Vårpromenad

Äntligen kom jag ut på den där efterlängtade vårpromenaden idag. En ganska kort sådan, men det var i alla fall en promenad i vårsolen med David. Lagom lång för att jag skulle orka och inte få allt för ont i alla fall. Och eftersom jag går så sakta nu mera så blev det ändå en ganska lång stund ute i friska luften. Härligt!

Vi såg till och med några små blyga blåsippsknoppar i en sluttning. Än är det rätt långt kvar innan de slår ut, men man blir ändå lite lycklig av de små ludna knopparna som börjar sträcka sig mot solen.

Senaste veckan.

Jag har inte glömt bort eller tröttnat på bloggen. Jag har bara haft annat för mig. Men nu kommer det ett inlägg igen.

Jag har haft en del för mig sen senast. Förra helgen hade vi finbesök av svärmor som var här och åkte skidor med David på lördagen, och på söndagen utflyktade vi oss till Ängsön utanför Västerås där det var havsörnsspaning med korvgrillning som Länsstyrelsen ordnat. En av yrkesfiskarna åkte ut med skoter på isen och la ut fiskrens och "skräpfisk" och strax därefter kom örn efter örn flygande... Som mest såg vi 24 samtidigt långt ute på isen. Gigantiska fåglar! Det var en hel del korpar där också, och när de satt bredvid varandra såg de annars rätt stora kråkfåglarna rätt ynkliga ut.

På väg hem stannade vi till på IKEA och köpte madrass och lite andra saker vi behöver till bebisen. Snart har vi nog allt vi behöver den första tiden. Än är det ju rätt långt kvar, men ibland får de ju bråttom, så det känns bra att ha de flesta sakerna redo. Dessutom tror jag knappast att jag blir piggare eller smidigare under de kommande veckorna...

Sen var det begravning förra veckan, och det är ju alltid blandade känslor. Begravningar är ju inte roliga, men de kan vara trevliga och fina, och det tycker jag att den här var.

På torsdagmorgonen åkte vi tillbaka till Sala igen och med oss hade vi en symaskin, en spjälsäng och lite andra grejer. Tyvärr visade det sig att back-knappen på symaskinen fastnat i intryckt läge (ytterhöljet går att röra på, men själva tryck.delen är orubblig), så det går inte så bra att sy. Den varken backar eller går frammåt, det blir ca 40 stygn/cm när jag försöker få 3 mm långa stygn. Men den ska in på service så hoppas jag att den funkar bättre sen. En stadig gammal Husqvarna med rattar. Inget datoriserat här inte!

Under torsdagen fick jag också besök av vännen Susanne som jag lärde känna i Ockelbo. Hon bor i Örnsköldsvik, men skulle till Enköping en sväng, så då passade hon och hennes mamma att hälsa på här och dricka kaffe. Jättekul att träffa henne igen. En sån där vän som man inte behöver ha regelbunden eller tät kontakt med, vänskapen finns där ändå, och när man väl sitter där och fikar så är det som om man sågs för bara ett par dagar sen. Jag har flera såna kompisar, och känner mig otroligt lyckligt lottad för det.

På fredagen kom Davids bror hit för att bland annat kolla på Korpens skugga och dricka öl. En mycket lustig typ. Mycket skratt och tokerier blev det under fredagkvällen. Som alltid när han är i närheten. Nästan i alla fall. Korpens skugga är för övrigt en mycket märklig film. När den skulle vara som mest spännande och dramatisk skrattade vi som mest åt miner och dialog...

En liten sväng på bokrean har jag hunnit med också, men bara på vår lilla lokala Bokia och antingen hade de inte, eller så hade boken jag främst var ute efter redan sålt slut. Livets aviga och räta ville ju jag ha, men den fick jag gå hem utan. Det blev ett par andra böcker istället. Och när jag ändå var på stan gick jag in på garnaffären och köpte garn till ett par nya sockor till David. När vi tittade på örnar upptäckte han att han nött bort hela hälen på ena sockan, och den andra var på god väg den med. Visst kan man (och bör, i den mån det går) stoppa sockor, men det var ett för stort hål för att jag skulle kunna få det snyggt, och den började bli rätt nött på flera ställen under foten. Så nu blir det ett par röd-grön-vita sockor i Järbo Raggi istället.

Igår åkte vi till Köping för att hälsa på min syster och systerdotter. Matilda växer så det knakar. Jättekul att träffa dem igen! Matildas pappa hade sportlov så han var också där. Han fyllde år i fredags, så vi bjöds på smaskig tårta.

Behöver jag säga att jag är rätt trött om kvällarna nu? Det är jättekul att det händer mycket, och det mesta är ju roligt. Begravningar är som sagt inte så roliga, men man får tillfälle att träffa människor som man inte träffar så ofta, och det är ju desto roligare.

Vårkänslor

Det är fantastiskt väder ute idag! Krispigt kallt, men soligt och rimfrost-glittrigt. Var ute och gick en sväng, det är lika bra att passa på. Det blir allt tyngre att ta promenader med den växande magen och sånt här väder är det ju inte varje dag direkt. Vissa dagar är jag jättetrött efter en sån här liten promenad, men idag var det precis lagom känner jag.

Fick nyss veta att en av mina trädgårdskurser i mars blir av. Trädgårdsplanering, samma som jag höll i höstas. Jättekul! Och det mesta förberedande jobbet gjorde jag ju i höstas, så det är bara att plocka fram det igen. Rätt skönt att inte behöva göra något nytt material faktiskt. Det är ju kul också, men det tar mycket mer tid än man tror. För varje 3-timmars-tillfälle satt jag säkert i 8 timmar och skrev, satte ihop bildspel och läste in mig på vad som stod i kurslitteraturen. Det blir ett trevligt sätt att möta våren.

Härlig vinter

Nu är det sånt där väder som jag alltid ville att det skulle vara på sportlovet när jag var liten. Soligt, ny, fin snö och precis lagom kallt för att man skulle kunna vara ute och åka pulka hur länge som helst. Nu har jag ju inte sportlov, och den här vintern avstår jag från pulkaåkning (men jag ska ta igenom det de närmaste åren har jag tänkt mig).

I söndags var David och jag ut på en liten utflykt. Vi tog med matsäck och gick till en sjö i närheten där vi satt och njöt av vintersolen och tittade på alla som åkte skidor, skridskor, spark och gick på isen. Jag har lite svårt att lita på naturisar, men det såg jättemysigt ut att glida fram där, nästan ljudlöst.

Hemma i lägenheten stickar jag vidare. Jag håller lite på min duffel-kofta ett tag till. Jag håller på att sticka ärm nr 2 i nuläget, och sen ska den bara monteras. En stor del av monteringen görs liksom under arbetets gång, så det är inte jättemycket att sy ihop. Och det är ju så korta sömmar om man jämför med vuxenkläder.

Däremot tänkte jag visa karamellgarnerna som jag ska sticka en mössa av. Hittade ett mönster på Drops som Annis fastnade för, en slätstickad, enkel mössa med mycket häng i bak. Och randig ska den bli!

Uppdatering

En liten uppdatering sen senast. Nu jag har installerat programmet till nya kameran, så lite biler blir det den här gången. Bilderna på mina sticknigar kommer i nästa inlägg. 1½ par vantar och en babykofta (som jag inte sytt ihop än) ligger och väntar på att bli fotade.

Vad har vi gjort sen jul, mer än ätit massor av godis och apelsiner (apelsiner är väl bland det godaste som finns så här års?)?

Vi har matat väldigt hungriga gräsänder med torra brödkanter. Några brödkanter räcker inte längt bland flera hundra änder, men det är ganska kul att se hur modiga de blir bara man har något ätbart i händerna.

Vi firade nyår hos mina föräldrar, och när gråspetten plötsligt satt på högra sidan av fågelhuset blev David lycklig. Det är en återkommande gäst, och tyvärr hade jag inte kameran redo när det satt en gråspett på ena sidan om huset och en större hackspett på den andra. Bilden är tagen genom köksfönstret med full zoom, så lite suddig blev den visst.

Det var inte bara hackspettar där den dagen. En ostkant kade ramlat ner från sin spik och den vaktades intensivt av den här talgoxen. Efter ett tag blev han dock nersparkad (jodå, jag menar verkligen nersparkad) av en blåmes. Kaxiga små fåglar det där...

Hos mamma och pappa bor även Morgan som jag skrivit om tidigare. Hon är mycket blygare än Anders, men hon blir allt modigare hela tiden. Vacker är hon i alla fall! Och mjuk. Men man ska inte låta sig luras av hennes sammetstassar. Klorna är bland de vassaste jag träffat på, och hon har en speciell snärt med tassen som gör att hon rivs ordentligt när hon busar. Testade att klippa klorna på framtassarna när hon låg och myste i mitt knä, och det var inte några problem alls. Hon försökte dra undan tassen ett par gånger, men annars var det inga protester alls. Eftersom alla katterna (Porsche, Anders och Morgan) än så länge bara vistas inomhus så har jag inte något dåligt samvete för att jag klipper deras klor när de blir för långa. Det är annat med katter som är utomhus, de behöver klorna på ett annat vis.

Firar man nyår hos mina föräldrar så ska man spela spel, så är det bara. TP är nästan ett måste. Och så glögg till det.

Hemma i Sala igen var Porsche trött och ville ligga i knät och gosa. Har man en filt över benen så har man väldigt ofta en katt på filten också.

Och så var vi på dop. Det var vännerna Heidi och Oscars dotter Amelie som skulle döpas. En jättesöt liten tjej som inte sa ett pip under dopet eller mottagningen efteråt. Däremot såg dopklännigen ut att smaka riktigt gott...

Slasknovember

Igår var vi ute på utflykt igen. En av våra favoritsysselsättningar... Lite trist när inte vädrets makter är med oss, men det är väl bara att klä sig efter väder. För det mesta. För blåsigt eller för regnigt får mig bara att vilja kura inomhus...

Vi åkte runt och letade Geo-cache:ar, jag plockade en påse tallkottar som ligger och torkar i köksfönstret nu. Perfekt när det börjar bli dags för juldekorationerna! En mysig dag trots att temperaturen höll sig runt nollan och det ömsom duggregnade och ömsom snöade... Men det hör till så här års. Jag hoppas att det blir vintrigare efter första advent, men innan dess tänker jag inte gnälla på slask. Även om jag inte tycker att det är så mysigt att vara ute i.

Städningen går vidare. Vi har gjort oss av med ett stort berg av kartonger och annat som fått ligga i datorrummet "så länge". Det visade sig ta fem år innan vi blev av med allt elände där. Men nu är det borta! Känns underbart! Nu väntar lite ommöblering som nästa stora projekt i längeheten. Och självklart ska det dammsugas och torkas golv, men det känns mer överkomligt nu när allt börjar bli lite mer organiserat.

I lördags kunde jag inte hålla mig längre. Inspirerad av PIXI bakade jag saffransskorpor. Lite tjuvstart på advent blir det ju med saffran, men skorpor känns inte lika hemskt som lussekatter. Som jag visserligen älskar... Varma lussekatter... Det är väl bland det godaste som finns?

Vi har fått en massa fina plåtburkar och -askar från Davids mormors hus, och jag tyckte den här var som gjord för skorporna. Dessutom precis lagom stora för att få plats med alla skorpor!

Vinterdrömmar

Nog för att jag ibland kan förvåna min omgivning med konstiga idéer och infall, men jag tror att jag nyss lyckades förvåna mig själv mer än på mycket länge.
Att jag trivs i härjedalsfjällen är ingen hemlighet. Jag har tillbringat otaliga timmar på vandringslederna i närheten av Bruksvallarna, Mittådalen och Hamra. Visst är det en hel del nostalgi knutet till många av fjällen, men jag upptäcker nya platser och tjusningar varje gång jag kommer upp dit. Naturens nycker med tvära kast mellan snårig fjällbjörkskog och riktigt kalfjäll där nästan bara kråkbär och krypljung kan växa är fantastiska. För att inte tala om den klara luften... Att få se de platser jag är så välbekant med i sensommarskrud på vintern vore jättekul!
Jag har alltid varit där nån gång mellan sista veckan i juli och början av september, men idag kom jag på mig själv med att faktiskt vara sugen på att åka dit vintertid. David fick en reklamkatalog för Funäsfjällen för nån vecka sen, och den satt jag och bläddrade i lite förstrött. Nu åker jag ju inte skidor alls, varken utför eller längd, så att åka till ett sånt skidparadis känns kanske långsökt. Men jag tycker om vintern, det kan jag inte förneka.
Tyvärr är det ju rent av snuskigt mycket folk där uppe om vårvintern, och att hyra en stuga för en långhelg, eller till och med en vecka, kostar väl mer än en månadshyra på vår lägenhet. Men att leka med tanken är ganska härligt ändå. Samla ihop några likasinnade, hyra en stuga och njuta av vinter när det är som bäst. Rykande varm choklad, vintervita fjällvidder och människor man tycker om och trivs med. Jag är ju dum nog att kunna åka till ett sånt ställe och bara gå långa promenader, laga mat åt de mer skidåkningsbenägna i sällskapet och njuta enormt mycket av det.
Nu i vinter är det inte aktuellt på nåt sätt, dels är det säkert för sent för att få tag på den stuga jag har i åtanke (skrev jag att jag varit där några gånger tidigare? ;) ) och dels har vi andra planer för vårvintern. Men nån gång i framtiden skulle det vara mysigt.

Semester i Östergötland

Nu är vi tillbaka i Sala efter en veckas semester med Davids föräldrar och bror i Östergötland. Det var mycket som skulle hinnas med, men det var jättemysigt. Vi började med att åka till Söderköping, där vi tittade på slussen i Göta Kanal, söta hus och det här lilla konstverket längs kanalen. På ena sidan står kaniner på kö för att hoppa i vattnet och simma över, och på samma sida som vi gick hjälpte kaninerna varandra att klättra upp ur vattnet. Jag kan inte tänka mig annat än att det är inspirerat av Den långa flykten.



När vi ätit lunch och David tagit ett par cache:ar så åkte vi vidare till Valdemarsvik för att hälsa på min syster och systerdotter. Jag har inte träffat dem sen i april, så det var jättekul att se hur mycket Matilda har växt. Tydligen hade hon tagit sina första stapplande steg utan stöd samma dag.

Det bästa med paket är snörena!

Titta vad jag hittade bland de stickade frukterna! Vilken slarvig moster som tror att spindlar och frukt ska vara på samma ställe!

En glad liten tjej. Som snart fyller ett år, så hon är inte så liten längre.

Du kommer väl och hälsar på mig snart igen? Jadå, Matilda. Vi ses på söndag igen, och då har jag ett nytt paket med mig... Utan spindlar.

Vi var även en sväng till Kolmården. Några av sälarna låg och njöt av solen.

Några av bilderna härifrån är verkligen inget att skryta med, men de är tagna genom bilfönstret i Safariparken...

Tigrarna såg ut att ha det skönt i värmen.

Djurmönster och pälsar är snyggast på djuret de satt på från början. Giraffer är ett bra exempel på det.

Lama i motljus.

Alpstensbockar som balanserar snyggt på ett tak

Katten som kom och hälsade på oss vid stugan ett par kvällar. Trevlig och jättefin!

Om man gick från stugan, genom skogen, ner för en brant backe kom man till en sjö.

Vi var även på flygvapenmuseet i Linköping. Svårt att ta kort inomhus med vår kamera, men några blev i alla fall ganska ok. Här är vackra J35 Draken.

I utställningen om Sverige under Kalla kriget fanns roliga detaljer. Som den här bonaden.

Svåger-Tomas/Machmot och David i fina kläder.

Vilket plan det är minns jag inte, men gulligt nosparti va?

Jag gillar målade detaljer på det mesta. Även på flygplan...

Hela resan avslutade för David och mig med ett bröllop i Katrineholm. Det var ett par som gick samma utbildning som David i Umeå som skulle gifta sig. Trots hot om regn och rusk blev det en solig eftermiddag med mat, fest och trevliga människor. En perfekt avslutning på en rolig vecka!

Solvarma smultron och bara fötter

En helg full av solsken, livsnjutning och avslappande aktiviteter. Sitta på balkongen och läsa, sticka klart min andra Traveling Woman-sjal, spela minigolf (och förlora stort), promenader och utflykt.
Igår packade vi matsäck och cyklade iväg igen. På en klippa intill en sjö bredde vi ut filten och bara njöt av sol och sommar.
På väg hem stannade vi till här och där och plockade smultron och årets första blåbär. Nästan en halvliter fick vi ihop utan några större bekymmer. Solvarma smultron... Kan det bli mycket bättre?
De åts till glass senare på kvällen, och resterna hamnar i morgonens yoghurt.

Midsommarutflykter

Midsommarhelgen är över, och precis som utlovat har jag lite bilder på sommar och stickning att bjuda på. Doften av vildrosor, vitklöver och solsken får ni försöka tänka in själva. Det är svårt att få till en doftande blogg, även om det skulle vara trevligt.

På torsdageftermiddagen for vi till Uppsala för att fira midsommar med Davids familj. Mycket trevligt! David, svärmor och jag startade redan natten mot fredagen genom att åka till Viksta Stentorg (norr om Uppsala längs gamla E4). Ett jättehäftigt ställe längs Uppsalaåsen med stora fält av klappersten. Där skulle det finnas nattskärra. En nattaktiv fågel alltså.

En vacker natt, betydligt mycket ljusare än vad det blir på foton. Perfekt om man ville få möjlighet att se fåglar alltså. Jag hade väl räknat med att vi skulle få höra fågeln surra/gurgla lite på avstånd, men det är nyfikna rackare, och efter en liten stund hade vi inte mindre än två flygande runt oss i cirklar. Riktigt häftigt.

Innan vi åkte hem sen satt vi i kanten av stentorget och fikade lite. Klockan närmade sig väl ett på natten och vi konstaterade att det är inte ofta man gör den typen av utflykter den tiden på natten. Tyvärr, för det var jättehäftigt att sitta där i skogen på natten och titta på månen. Brus från E4 hördes på avstånd, men annars var det bara några morgontidiga gryningsfåglar och spelande nattskärror som hördes.

Midsommarlunchen intogs även den ute i det fria. Vid Dalkarlskärret närmare bestämt. En fågelsjö utanför Uppsala. David, hans föräldrar och jag satt och njöt i solen och hörde midsommarlekar på avstånd. Runt sjön blommade sommarblommorna för fullt, och medan David tittade på knipor och andra sjöfåglar så njöt jag av vilda rosor och annat ljuvligt.

Varför ska vi sitta inne när det är så fint väder på söndagen, tänkte David och jag, packade matsäck och cyklade ut på ytterligare en utflykt. Vi har en hel del bra ställen på lagom avstånd hemmifrån, och igår blev det en blåbärsskog intill en mindre sjö. Inte för att det finns några mogna blåbär än, men gott om kart är det! Jag hoppas så klart på mycket bär och svamp senare, och det är inte möjligt att vi beger oss hit för att plocka nån gång senare sommar.

Varmt och skönt, även inne i skogen. Perfekt sommarväder, inte alls kvavt, inte en mygga i sikte och klarblå himmel.

Man kan ju inte roa sig med enbart uftlykter, hur trevligt det än är. Så självklart jag har stickat också. I torsdags började jag på min Traveling Woman. Rundsticka 4 mm och två nystan Drops Delight är det som gäller. Jag kan inte riktigt bestämma mig för om jag tycker om sjalen eller inte. Blir färgerna för grötiga när varven blivit långa? Är det för mycket rosa? Men erfarenhet säger mig att om jag inte älskar stickningen från början så kommer jag inte att göra det senare heller. Själva mönstret är det inget fel på! Mycket trevlig stickning, inte alls komplicerat. men jag lyckades ändå missa ett varv slätstickning i rapporten. Och när jag upptäckt det hade jag stickat alldeles för långt för att orka riva upp det. Så det blir en lite egen version av mönstret istället. Inte mycket kvar nu, några varv på avslutningsrapporten bara. Sen ska den blockas och fotas ordentligt. Det är svårt att fota sjalar stickade från nacken när man har den på en 60 cm rundsticka... Men ni ser färgerna i alla fall.