Torsdagmorgon

Det verkar som om jag måste bege mig ner på stan idag. Till garnaffären av alla ställen. Ve och fasa! Många stickor har jag, men just nu har jag naturligtvis behov av en 40 cm rundsticka i en tjocklek jag inte har. Håller på sticka en provlapp till karamellmössan nu, så vi får se om det blir en 3,5 mm eller en 4 mm. Jaja, värre öden än att vandra in där kan man ju tänka sig.

Ska försöka få till nån form av bakning idag. Bullar eller kakor eller nåt. Något litet att mumsa på till kvällsteet. Bullar är ju alltid gott, men småkakor räcker längre... Det tål att tänkas på.

Det verkar som om jag får gå i snöfall ner på stan i alla fall. Det skulle snöa här under dagen såg jag på vädret i morse, och när jag tittade ut nyss så bölcjade det singla ner enstaka flingor. Det är ju bara februari än, så det gör mig inte så mycket. Men visst längtar jag efter knoppar som spricker upp och blåsippor i skogen. Vårpromenader med barnvagnen... Jo, det är lite svårt att inte längta faktiskt. Men jag försöker intala mig att jag ska njuta av nuet också. Det är ju onekligen en tid som aldrig kommer tillbaka. Ibland känns det som om man lever i framtiden mer än nuet. man oroar sig och funderar på vad som komma skall, och glömmer bort det som finns omkring sig just nu. Inte konstigt att stress av olika slag blivit så vanligt när man tänker på sånt som kanske kan komma att hända, och funderar på saker som man egentligen inte behöver bry sig om på länge än.

Slasknovember

Igår var vi ute på utflykt igen. En av våra favoritsysselsättningar... Lite trist när inte vädrets makter är med oss, men det är väl bara att klä sig efter väder. För det mesta. För blåsigt eller för regnigt får mig bara att vilja kura inomhus...

Vi åkte runt och letade Geo-cache:ar, jag plockade en påse tallkottar som ligger och torkar i köksfönstret nu. Perfekt när det börjar bli dags för juldekorationerna! En mysig dag trots att temperaturen höll sig runt nollan och det ömsom duggregnade och ömsom snöade... Men det hör till så här års. Jag hoppas att det blir vintrigare efter första advent, men innan dess tänker jag inte gnälla på slask. Även om jag inte tycker att det är så mysigt att vara ute i.

Städningen går vidare. Vi har gjort oss av med ett stort berg av kartonger och annat som fått ligga i datorrummet "så länge". Det visade sig ta fem år innan vi blev av med allt elände där. Men nu är det borta! Känns underbart! Nu väntar lite ommöblering som nästa stora projekt i längeheten. Och självklart ska det dammsugas och torkas golv, men det känns mer överkomligt nu när allt börjar bli lite mer organiserat.

I lördags kunde jag inte hålla mig längre. Inspirerad av PIXI bakade jag saffransskorpor. Lite tjuvstart på advent blir det ju med saffran, men skorpor känns inte lika hemskt som lussekatter. Som jag visserligen älskar... Varma lussekatter... Det är väl bland det godaste som finns?

Vi har fått en massa fina plåtburkar och -askar från Davids mormors hus, och jag tyckte den här var som gjord för skorporna. Dessutom precis lagom stora för att få plats med alla skorpor!

Nyttig dag

Idag försöker jag ha en nyttig dag. Det går så där... Varvar jobb (förbereder morgondagens kurs) med städning, diskning och bakning. Tyvärr har jag en förmåga att fastna framför datorn med stödanteckningar och bildspel (använder mig rätt mycket av PowerPoint. Jag tycker det är mycket lättare att förklara så pass visuella saker som trädgårdsdesign om man har bilder som hjälp), så städning och diskning hamnar på efterkälken. Tyvärr kan jag inte baka förrän jag diskat undan lite kastruller från banken. Jag undrar om vi har för många kastruller? Det är ju så mycket lättare att ta fram en ren ur skåpet än att diska den man använde gången innan. Ond cirkel. Och en ganska äcklig sådan... En av alla dåliga vanor jag skulle vilja få kontroll över.
David har önskat sig bröd med torkad frukt, och sånt ska det finnas hemma när han kommer hem från kryssningen i morgon. Jag tror att det blir frallor. Torkade blåbär, tranbär och russin, lite solrosfrön och pumpakärnor borde blir bra. Vår närmaste affär har haft bra pris på naturgodis någon vecka nu, så vi passade på att köpa hem lite sånt.
Jag funderar på att baka något mer, men vet inte riktigt vad. Någon kaka kanske? Kladdkaka är ju aldrig fel, men å andra sidan kommer vi att vara borta över helgen (jag åker i morgon, David på fredag). Jag får se vad det blir. Om det blir något. Äppelmuffins? Det är ju rätt säsong för det i alla fall.
Stickningarna ligger på is igen. Jag vet inte varför. Jag vill sticka, men rätt projekt verkar inte dyka upp.
Jag har många stickprojekt jag vill påbörja, men av olika anledningar kan jag inte lägga upp dem på bloggen riktigt än. Presenter, julklappar och annat som inte kan avslöjas än. Kanske ska jag gå igenom ullresterna och se om jag kan få ihop till ett par födelsedagssockor till pappa. Jag ska åka och gratta honom om två veckor, och nånting vill jag ju ha med mig. Jag fick rätt mycket raggsocksgarn efter farmor, och det vore lite kul att kunna använda det för att sticka ett par sockor åt honom. Det känns liksom som om det blir ännu mer tanke bakom ett sånt projekt. Och jag vet ju att farmor gärna vill skicka en födelsedagshälsning. Hon är liksom alltid närvarande såna dagar, även om det är drygt ett och ett halvt år sen hon gick bort.

Min vana trogen....

Min vana trogen har jag återigen en deg på jäsning. Valnötslimpa ska det bli idag. En personlig favorit. Underbart god med några skivor ost på... Och kanske lite gurka.

Annars är det vardagsstök, grubblerier och lite koftstickning till Matilda. Hon använder den gröna koftan med röda knappar jag stickade till hennes födelsedag jättemycket, så jag gör en till efter samma mönster. Bara för att hon är så himla mysig! Den här gången blir det dock en restgarnskofta med massor av ränder. Nästan alla akrylgarner som är lite för tjocka för att användas till mormorsrutor (jodå, jag gör fortfarande mormorsrutor till min filt, men projektet ligger lite på is just nu. Jag har jättemånga rutor utan svart kant liggande och eftersom jag har köpstopp så blir det inte några nya nystan än på ett tag.) har fått sätta sin prägel på den här koftan. Sjukt många trådar att fästa, men jag tror att det är värt det när man ser på det färdiga resultatet. Än har jag framkanter och halskant kvar, och så ska jag sy i knappar. Och innan dess fästa klart trådarna... Bilder kommer så småningom.
Jag ska gå igenom knappsamlingen och se om jag kan hitta några riktiga karamellknappar att använda. Udda knappar är ju bara kul på en sån här kofta, bara de är någorlunda lika stora.

Tankar om lördagskvällen

I många relationer så har ju parterna sina typiska uppgifter. Inte helt ovanligt är väl att kvinnan sköter hushållssysslor, medan mannen gör "tyngre" och "mer avancerade" sysslor. Om man talar om heteroförhållanden alltså. Jag vet att de typiska könsrollerna ofta är mer eller mindre uppluckrade i många förhållanden, och det är ju hur bra som helst. I det moderna Sverige så är det väl lika självklart att kvinnan bidrar ekonomiskt till hemmet som att mannen gör det, och då borde väl hushållssysslorna också fördelas mer jämlikt? Här hemma är det visserligen oftast jag som bakar, lagar mat och städar, så länge jag inte har nåt riktigt jobb och har tid att göra det, men det är lika självklart att det ändras så fort jag jobbar lika mycket som David. David brukar däremot alltid tvätta.

Idag är det dock lite omkastade roller. David har nämligen åkt iväg på symöte. Japp, det är helt sant. David och hans Hemvärns-kompisar ska träffas för att sy på lite nya märken och sånt på uniformerna. Det är ganska kinkigt att de där märkena kommer rätt, så de skulle träffas och hjälpas åt lite. Lite gulligt. Machomän som sitter och syr. Mer sånt!

Jag å andra sidan får sköta om tvätten ikväll. Men jag gör det frivilligt. Och jag håller på att baka (mycket bakande nu, men i morgon får vi gäster). Och tar en öl och lyssnar på Maiden. Jag vägrar bli en stereotyp, så enkelt är det. (Jag är mer en stereo-typ, för tyvärr kommer jag alltid att vara bättre på att spela skivor än gitarr... Några intro-toner på Metallicas One lärde jag mig i vintras, men jag har inte tålamod eller gehör nog att lära mig ordentligt...)

Vad Porsche gör är lite oklart. Det där med planering är inte hans starka sida. Han kan få för sig att handfatet är det bästa stället att lägga sig på när matte borstar tänderna.

Eller varför inte leka kurragömma i garderoben? Om man lämnar svansen synlig så blir ju husse och matte riktigt förvirrade och undrar varför det ligger en svans på golvet...

Men å andra sidan går matte omkring med en elefant utan ben i en tygkasse, så hon är nog inte riktigt klok tycker katten.
Elefanten har dock fått sina ben sen den bilden togs, och nu håller hon som bäst på att bekanta sig med Ture, Tyra och Torkel. I morgon flyttar Tyra och nykomlingen till Västerås, men jag har en känsla av att de kommer att ställa till med en rejäl avskedsfest under kvällen...

Bråda dagar

(Står ni ut med ytterligare ett bildlöst inlägg? Jag är för trött för att koppla in kameran och hålla på...)

Ojoj, här är man borta från bloggvärlden ett par dagar och vad möter man när man tittar in igen? Jo massor av härliga uppdateringar! Inser att det kommer att ta mig minst ett par timmar att läsa igenom allt, så jag är rädd att det får vänta ett par dagar till...

Igår vad det min födelsedag, David kom in med kaffe, nybakade croissanter, liljekonvaljer och paket på morgonen. Kände mig så bortskämd så! Bland annat fick jag en maskkompost. Nu kanske det låter märkligt att ge någon en maskkompost i sängen, men själva komposten fick jag inte inslagen. Den finns nämligen i Indien. Genom WebAid, som Läkarmissionen stå bakom, så kan man ge bidrag till olika hjälpprojekt runt om i världen. Och eftersom jag är som jag är så tyckte väl David att en maskkompost var en perfekt present. Romantiskt va?
På kvällen gick vi ut och åt på favoritstället Tsatziki i Uppsala. Jättemysigt ställe att beställa in lite smårätter och bara mysa på! Absolut värt ett besök om man råkar vara i stan. Nu på sommaren kan man dessutom sitta ute, precis intill Fyrisån och äta.

Nu är det i alla fall skönt att det är fredagkväll. Det har hänt en del den här veckan och jag är riktigt trött nu. Ska bli skönt med sovmorgon i morgon. Men jag får vänta lite till med att gå och lägga mig. Blir någon förvånad om jag skriver att jag bakar? Vad ska man annars göra en fredagkväll i juni, liksom? Mandelmusslor ska gräddas. Jag är snart klar visserligen, men jag har inte så många formar (norpat dem från mammas låda... Tack tack! ;) ), så jag kan bara grädda några åt gången.

Idag

Idag...

• virkar jag mormorsrutor
• silar jag fläderblomssaft (jag fryste in blommor förra sommaren som kommer till användning nu)
• bakar jag ett grovt rågbröd utan recept
• funderar jag på vad jag ska baka för kakor till födelsedagskalaset.
• fortsätter jag att städa
• tycker jag om min fina, nya röda cykel som står på balkongen

Färdiggräddat

En vän jag inte pratat med på länge ringde just när jag höll på att skära upp kakorna. Så med telefonen i ena handen och kniven i den andra fortsatte kakbaket, och nu är både kakor och telefonsamtal klara.

Idag är jag vuxen

Idag känner jag mig vuxen på ett skönt sätt. Bakar klassiska mördegskakor som schackrutor och brysselkex och lyssnar på Monica Zetterlund. Sockret runt brysselkexen blir dock inte rosa som det "ska", utan blått.

Vardagen rullar på

Nu när vi varit hemma ett par dagar känner jag att man faller tillbaka i rutinerna igen. David går till jobbet, jag sitter och myser i min morgonrock och vaknar sakta till med hjälp av en mugg kaffe. Funderar på vad man ska hitta på med dagen. Kollar igenom vilka sorters mjöl och annat skoj som finns kvar i skafferiet och knådar ihop en deg i assistenten.

Enkla vetelimpor med vetekli och linfrö blir det idag. Toppade med lite havregryn och blandade frön. Solros, pumpa svarta och oskalade sesamfrön.

Medan bröden jäser passar jag på att blogga lite. Funderar på om det börjar bli dags att dammsuga lägenheten. Porsche hatar det, men det är rätt skönt att inte få brödsmulor under fötterna i köket.

Jag har fått ett riktigt hedersuppdrag som jag funderar en del på. Letar inspiration och klurar. Skissar lite, men mina teckningar ser alltid ut som barnteckningar. Trots det så brukar det hjälpa till i tankeprocessen. Jag ser vad som inte funkar, och det är lättare att föreställa sg andra lösningar än om man bara tanker på det. Ungefär som när man ska möblera om ett rum. Det går ofta lättare om man gör en snabb skiss "före" och "efter" istället för att flytta om alla tunga möbler, bara för att se att det inte alls blev som man hoppats.

Ensam hemma

David är på hemvärnsövning i helgen, så jag och Porsche är ensamma hemma. Porsche sover mest hela tiden, men han har koll på mig. Han går inte och lägger sig i sängen förrän jag gör det, utan han sover på strategiskt valda ställen så han ska märka om jag gör nåt konstigt.
Med tanke på hur jag mått den senaste tiden var jag en aning fundersam hur det skulle gå att vara ensam hemma, men jag vet att jag har människor jag kan höra av mig till om det skulle bli för jobbigt. Som tur är har det gått jättebra hittills. Kanske just för att jag vet att jag har det där skyddsnätet. Ni är ovärdeliga!

Nu luktar det kladdkaka i hela lägenheten, och jag går runt och småplockar lite med garnnystan jag spridit ut över hela vardagsrummet. I morgon får jag nämligen besök här. Två jättemysiga tjejer som jag inte träffat på länge. Annis har jag nog inte sett på över ett år, Benitha träffade jag strax efter nyår. Och det är rätt längesen med tanke på att hon bor tvärs över gatan bara...
Ska bli supermysigt att träffa dem igen! Sånt måste ju firas med kladdkaka! Jag har flera recept, men det här är nog det allra godaste. Men det är ganska spännande, för resultatet blir olika varje gång. Vet inte varför. Ibland blir kakan så kladdig att den måste stå i kylen över natten för att den inte ska vara flytande, ibland blir den inte alls lika kladdig. Det här var det första receptet på kladdkaka jag träffade på när jag var 9-10 år, och det har varit favoriten sen dess.

1½ dl vetemjöl
3 dl socker
1½ tsk vaniljsocker
4 msk kakao
1 1/4 dl smält margarin (man kan inte fuska med flytande margarin, det blr inte alls lika bra)
2 ägg

Värm ugnen till 150 grader. smörj och bröda en rund form. Rör ihop de torra ingredienserna. Rör ner ägg och smält margarin och rör till smeten är slät. Häll i formen och grädda 30 minuter. Låt stå en liten stund innan kakan stjälps upp. Är den lös, ställ i kylen ett tag först.

Inte den nyttigaste kakan med tanke på sockermängden, men det är väl den som gör att kakan är så segt kladdig och inte bara kladdig som i lätt undergräddad.
Jag är inte så förtjust i gräddtårtor, och brukar ofta baka en kladdkaka och lägga mängder av frukt på den och servera med vaniljvisp istället. Ett måste som födelsedagstårta när David fyller år.

Var sak har sin tid

Ibland känns det underbart att låta saker få ta tid. Bara för att det går fort behöver inte resultatet bli bra. Mat ska värmas i microvågsugnar (jättesmidigt på arbetsplatser och liknande, men jag har aldrig skapat mig ett behov av att ha en hemma), internetuppkopplingar ska vara så snabba att man knappt hinner blinka och man reser hellre med flyg än tåg för att komma fram fortare. Enstaka flygresor är ju försvarbart, men alla som flyger mellan t ex Göteborg och Stockholm mer eller mindre dagligen borde kanske fundera på om det är så hållbart i längden.
Ibland finns det fördelar med hastighet, men när man vant sig blir man stressad så fort någonting blir försenat eller inte funkar som det ska. Jag tror inte att det är nyttigt i längden.
Många barnfamiljer lovordar microvågsugnen eftersom det är så smidigt att värma maten. Barnen hinner inte bli kinkiga och otåliga innan maten är varm. Men de är ju vana att få den på en gång. Här kan jag ta Matilda som exempel. Min lillasyster Emelie har ingen micro och hon lagar all mat själv. Rotsaker och grönsaker skärs i små bitar, kokas och mosas. Det tar väl kanske 10-15 minuter att få maten klar, men det är ingen katastrof. Matilda vet ju att maten kommer. Visst är hon superhungrig och otålig ibland, men världen går ju inte under för det. Speciellt inte om man får banan till efterrätt - då är allt förlåtet.



Själv har jag just tagit ut ett bröd ur ugnen. Ett danskt rågbröd ur Anna och Fanny Bergenströms Kärlek, oliver och timjan (en favoritbok. Nyttigt, enkelt och supergott!) som tar tre-fyra dagar att baka. En sorts fusk-surdeg kan man säga. Först blandas jäst, vatten, yoghurt, salt och grovt rågmjöl. Sen ska det jäsa i 24-36 timmar innan vetemjöl och brödkryddor rörs ner, degen ska jäsa i brödform 1- 2 timmar, gräddas, svalna och mogna i 1-2 dagar. Så på torsdag får jag veta hur det smakar. Men det doftar underbart och är så där härligt tungt. Lagrad ost, några skivor tomat och en kopp te…

Ett gott dagsverke!

Sitter i soffan med en kopp te och väntar på att David ska komma hem. Det är drygt en halvtimme kvar, och jag har ett par saker till som jag hoppas hinna bli klar med innan han kommer. Byta lakan bland annat. Det är liksom pricken över i när man städat hela lägenheten. Det känns så konstigt att inte byta lakan då. Ungefär som att duscha utan att bli blöt om fötterna.
Garderoben är urrensad och kläderna snyggt hopvikta. Den stora högen kläder som hamnat på sovrumsgolvet är borta. Jag blir så sur på mig själv att jag låter det bli en sån där hög. Det är så skönt att ha ett sovrumsgolv där man slipper trassla in sig i byxben och vara rädd att kliva på ett skärp eller nåt annat skoj. Nu är det bara halva sovrummet som är stökigt, men det är Davids uniformsgrejer och dem ska han använda nästa helg, så de får ligga var. Nån måtta får det vara på plockandet!
Jag har dammsugit under dynorna i soffan, torkat golv, haft mattorna på vädring på balongen hela dagen och bakat nånting som ska föreställa en gigantisk kanelbulle... Det hela blev mycket märkligt. Det blev inte som jag tänkt mig, degen blev hård med jäste som den skulle, så någon smidig deg att snurra ihop bullar av blev det inte. Men jag löste det och gjorde nåt som skulle likna en butterkaka istället. Missformad och märklig, men smakar kanelbulle och det är väl huvudsaken? Inget fel på den förrutom formen.

Mera husmorsplaner

Jag älskar de här 50-talsbilderna med smått elaka texter! Så klämkäcka men bitska!
Jag har stora planer för dagen. David är i Stockholm på jobbgrej hela dagen och kommer hem först i kväll, och jag tänkte på att passa på att städa lite medan han är borta. Jag började ju damma och skrubba igår, men det är mycket kvar. Mattorna ska vädras, golven dammsugas och torkas... Och så tänkte jag baka lite. Rosenvante visade upp nybakade bullar på sin blogg här om dagen, och då kom jag på att det faktiskt var längesen jag bakade bullar. Så såna ska det bli!
Det vore rätt skönt att gå igenom garderoben när jag ändå är i farten... Det är mycket som behöver vikas, som liksom bara knölats in där det funnits plats. Det är säkert mycket som kan sorteras bort också. Jag vet ju inte riktigt vad som finns där innanför de kläder som jag faktsikt använder...

Focaccia

Oliver, rosmarin, flingsalt och olivolja på en seg vetedeg. Det kan ju inte bli annat än gott? Vi får se när den gräddats...

... Och en stund senare har brödet jäst och gräddats och ser ännu godare ut!

Redan morgon?

Jag känner mig helt manglad den här morgonen! Kanske för att jag drömde nåt jätteskumt precis innan jag vaknade. Precis innan jag slog upp ögonen var jag helt förstörd, desperat och förbannad i drömmen... Så där så man smäller i dörrar, storgråter och till slut bara står och gråter rakt ut för man vet inte vad man ska ta sig till. Jag antar att jag på något plan inte riktigt förstått att allt var en dröm och jag kan lägga mig det där bakom mig och ta tag i dagen istället.



En trevlig start på dagen att sätta sig med kaffekoppen och slå på datorn på morgonen är att läsa alla bloggar som uppdaterades i går kväll. Det är rätt skönt att stänga av datorn på kvällen och läsa allt på morgonen dagen efter istället. En bra start på dagen. Det kräver inte så mycket av mig, utan jag kan vakna i min egen takt medan jag läser blogg efter blogg.


Jag skulle ju baka igår, och det gjorde jag också. Av någon anledning hade jag inte tänkt på att sockret nästan var slut när vi var och handlade, så det blev inte sju sorters kakor. Men jag gjorde chokladkolasnittar och grahamskorpor i alla fall.
Det är första gången jag bakar skorpor som inte är "kak-skorpor", men det var ju inga större problem. De blev riktigt möra och goda. Tyvärr en aning brända, men fullt ätbara trots det. De smakar ganska nyttigt utan att bli tråkiga på något vis. Jättegoda med (hemkokt) apelsinmarmelad och te när sötsuget slår till på eftermiddagen.

Stickat har jag inte gjort nånting sen förra helgen, konstigt nog. Jag har ett par UFOn jag borde bli klar med till nästa helg när OS drar igång. Dels är det mammas kofta, som det inte alls är mycket kvar på, så det är mest pinsamt att jag inte stickat klart den, och dels är det Davids tunna sockor som jag började på förra helgen. Det är två relativt snabba projekt alltså.
Det ska bli skönt att bli klar med dem, och sen få sätta stickorna i min klänning! Det ska bli kul att göra något lite större nu.

Hur kommer det sig att det alltid verkar bli mer disk när man gör ugnslagad mat än kokt/stekt på spisen? Igår åt vi sötpotatisklyftor, ingefärsglacerade morötter (jag som normalt inte alls är förtjust i morötter hittade en ny favorit. MUMS!) och quorn-filéer.
Köket ser ut som en mindre katastrof efter matlagningen i går, så jag har lite disk att se fram emot idag innan jag kan kladda ner nya grejer. Ikväll blir det italienskt till middag. Jag ska baka focaccia, koka tomatsås och riva parmesan så det står härliga till!

Ingefära+kanel+farinsocker= MUMS

Vad gör man om man blir sugen på att baka kakor men inte hittar något passande recept? Jo, man tar ett recept som det går att leka med och rockar loss!

Jag tog mitt standardrecept, men uteslöt choklad och jordnötter. Istället blandade jag i valnötter, mald ingefära och kanel. Underbart gott blev det! Fluffiga, lite sega kakor... Vi får se hur länge det finns några kvar. De blev lite för goda för sitt eget bästa. Och degen var lika god som de färdiga kakorna...

Medan jag stod och rörde ihop smeten kom jag att tänka på Nalle Puh. Förmodligen för att jag såg ut genom fönstret och började nynna "Snön vräker ner, tiddelipom!".

Morgontankar

Jag har börjat tycka om mornar allt mer. Lite ovant, eftersom jag inte direkt funkar som jag ska på morgonen. Allt går segt, jag har behövt fasta rutiner för att komma i ordning till jobb/skola. Men nu när jag letar jobb för glatta livet kan jag ta 1-2 timmar på morgonen och bara vakna. Jag smuttar på samma mugg kaffe medan det blir allt kallare. Jag ser gamla repriser av Vänner på TV och bläddrar i böcker med härliga bilder. Just nu ligger Anna Bergenströms Under valnötsträdet och Kärlek, Oliver och Timjan på bordet intill Lena Israelssons Handbok för köksträdgården. Den här stunden på morgonen mellan sömn och vakenhet, ett klarhetens Ingenmansland, är rätt skön. Ingenting är omöjligt, för vanliga naturlagar och sunt förnuft fungerar inte som de gör i vanliga fall. I alla fall inte i mitt nyvakna, koffeinpåverkade sinne.

Jag tassar runt i mina rosa monstertofflor och påbörjar dagens brödbak medan kaffebryggaren puttrar på. Ett bröd jag inte bakat förr. Jag har hållit mig till improviserade bröd ett tag, men jag behöver lite ny inspiration och kanske är det därför jag sitter och bläddrar i böcker på morgonen. Idag ska det bli ett skållat bröd med lite grovt rågmjöl, frön och vetegroddar. Visserligen stod det vetekli i receptet, men det hade jag inte hemma så jag provar vetegroddar istället. Det är i huvudsak vetemjöl i det, så trots rågmjölet blir det ett relativt ljust bröd.

Medan solens första färglösa ljus sprider sig över hustaken vaknar även mitt medvetande sakta med säkert. Jag börjar göra upp planer och mål för dagen. "En dag i taget" är det som gäller för tillfället. När man sår frön inför sommarsäsongen vet man på ett ungefär när de gror, när de ska skolas om, när de ska avhärdas och när de ger skörd. Tänk om livet var lika. Så enkelt var det ju första åren i gymnasiet, jag hade en plan för livet. Den är skrotad sen länge, eller ska jag säga omarbetad? Jag har insett att något facit till livet finns inte. Man kan inte kika på sidorna sist i boken och få svar på allt. Men vill man det egentligen? Att kolla något enstaka svar när matteuppgifterna var helt omöjliga är en sak, men vill man ha svar saker som verkligen betyder nåt, eller vill man märka det allt eftersom? Forrest Gumps mamma hade nog rätt. Life is like a box of chocolates. You never know what you gonna get.

Skön morgon

Kalla solstrålar kämpar mot vintermörkret. Inte för att det blir så väldigt mörkt när det är så mycket snö ute. Men vackert är det nu. Alla årstider har sin charm, och jag är jätteglad att det varierar så mycket. Jag kan inte påstå att jag ser fram emot när all snö ska smälta, när det blir blött, skitigt och kladdigt överallt. När det ligger en doft av nytinad hundbajs överallt... Men å andra sidan är det härligt att se hur knoppar sväller för var dag.

Jag har en riktigt härlig morgon. Porsche var jättekelig när jag gick upp (men nu ligger han och sover i favoritfåtöljen...), kaffet smakade så där extra gott som det gör en del mornar, och mitt pussel känns inte lika omöjligt som för några dagar sen. Det känns att jag fått tillräckligt med sömn, och jag drömmer inte alls lika mycket obehagliga saker som för några dagar sen. Jag känner för att baka kakor igen. Jag får ju mina ryck... Än har vi både pepparkakor och saffransskorpor kvar, men det minskar sakta med säkert i burkarna. Men vad ska jag fylla på dem med? Hm... Favoritkakorna är det ingen idé att baka, de äter jag bara upp på en gång. Samma sak med bondkakor (som jag tror är en lite bortglömd småkaka för min generation, man tittar på dem och tycker de ser rätt menlösa ut om man jämför med chocolate chip cokies och andra mer "trendiga" kakor. Men de är ju underbara! Knapriga, möra och en aning sega på samma gång. Sirap och mandel kan ju inte bli fel!)

Årets första deg på jäsning

Årets första deg står i köket och myser. Det är ett bak som påbörjades innan lunch, och än är inte brödet gräddat. Ett grovt rågbröd med torkad frukt ska det bli. Receptet hittade jag i Buffé för några veckor sen, men det har inte blivit av att baka det förrän nu.
Rågkross och torkad frukt lades i blöt i fyra timmar, och sen knådades det ihop en deg av rågmjöl. vetemjöl, rågkrosset, jäst, sirap, olivolja och torkad frukt. Nu ligger det och jäser i en brödform, och om en timme ska det gräddas. Det är tur att jag har gott om tid!
Den trevliga gamla assistenten fick åter dra sitt strå till stacken (den har blvit regelbundet använd den senaste tiden). En deg som ska knådas 10 minuter i maskin vill man inte gärna röra ihop för hand om man kan undvika det... Grovt mjöl innebär kletig deg, och knådningen blir mycket tyngre än om man bakar på t ex vetemjöl.