Oväntat liv i fönstret

Här sitter man på morgonen och kollar mail, läser lite nyheter och surfar runt rent allmänt. Och vad får jag se när jag tittar ut genom fönstret för att njuta av frosten (jo, det är jättemysigt med frostiga gräsmattor i slutet av oktober!)? Min tazett-lök som jag köpte förra vintern och blommade så fint, och som sen stått bortglömt i vad som om sommaren är det varmaste och om hösten/vintern är det kallaste fönster håller på att skjuta nya skott! Jag har inte vattnat den sen nån gång i somras, och mer kylförvaring än ett kallt fönster behövdes tydligen inte. Häftigt! En liten, liten grön topp sticker upp ut det torra fnaset. Nu får vi se om jag kan lyckas få den att blomma. Den fick ju näring under våren, så lite hoppas jag att löken lagrat för att kunna blomma i år. Fortsättning följer!

Liten paus i arbetet

Hela dagen idag har jag suttit och jobbat med morgondagens kurs. Att skapa rum i trädgården handlar det om. Hur man gör, hur man tänker och vad man använder. Ett jätteavsnitt som behandlar ungefär halva boken vi har som kurslitteratur. Hade jag för lite material för att få tiden att räcka till förra gången så kommer det inte att bli samma problem den här gången. Det här är sånt som vi hade hela kurser om på Wij, indirekt visserligen, men trädgårdsdesign går ju ut mycket på att skapa just olika rum i trädgården... Nu ska vi ta det på en kväll...
Känner att jag behöver en paus nu, för istället för att egentligen jobba på kursinnehållet sitter jag och drömmer mig bort till nästa odlingssäsong och vad jag vill så då. Att få saker att växa och gro är underbart. Att se liv skapas ut till synes nästan ingenting och hur det växer från dag till dag... Det är lika fantastiskt varenda gång. Jag för dagbok från att fröna kommer i jorden tills allt är skördat för att man i efterhand ska kunna se hur fort tomater av olika sorter har växt, hur lång tid det tog för chilin att gro och hur ofta man får så en ny omgång plocksallat för att det ska finnas tillräckligt.
Just att fröså sina plantor och se hur de växer blir jag alltid lika förundrad över. Så fort det går! Ena dagen är det en liten grodd på någon millimeter, några veckor senare en stor och kraftig planta som är redo för nya äventyr.

Värre kommer det bli under november skulle jag tro, för då drar nästa kurs igång. Då ska det handla om grönsaksodling. Ekologisk sådan, givetvis. Till våren pratas det om att en kurs i småskalig odling också. Att odla på balkong, i kruka eller pallkrage. För oss som inte har tillgång till en trädgård, eller inte kan/orkar/vill ha ett stort grönsaksland. Jag vill ge den kursen en prägel av vackert och ätbart. Inte bara kaskader av petunior som hänger ur balkonglådor, eller uppstammade miniträd. Visst kan sånt vara underbart, men varför inte byta minisyrenen mot ett uppstammat vinbär eller krusbär? Och nog kan man sätta chiliplantor eller sockerärtor istället för eller tillsammans med sommarblommor?

Torra sådder

Medan jag varit frånvarande från bloggandet ser jag att bloggen både fyllt ett år och antalet unika besökare passerat 5000. Här händer det grejer... Jag hade egentligen funderat på att ha en liten utlottning i början av mars, men så blev det inte. Jag har inte förberett något, så jag kan lika gärna skjuta upp det hela lite till. Håll utkik!

Jag känner att jag helt har tappat min vanliga blogg-rutin under de här veckorna. Helt plötsligt så har jag ingenting att skriva om. Visst, någon stickning har jag inte att visa upp, men jag har ju ändå bakat och haft mig. Porsche sover hela dagarna. Han ligger på en filt i soffan och snarkar. Tyvärr har han inte ställt om sin klocka till sommartid, så hans kvällbus brukar komma ungefär när vi försöker sova, och det är inte så lätt att somna när man har en katt som hoppar jämfota på ens fötter i jakt på de livsfarliga svarta fingervantarna...
Han var med mig under de där veckora hos mina föräldrar, och där busade han ordentligt med vännen Påsen. De jagade varandra hit och dit, tvärnitade och gjorde kullerbyttor. De brottas aldrig, utan brukar bara jaga varandra eller försöka slå varandra på tassarna. Påsen lyckades göra en tjusig kullerbytta rakt ner i mammas stickkorg så stickorna ramlade ur. Korgen välte, och fegisen Porsche vägrade att gå i närheten av den innan någon hade rest upp den igen... Men vad annat kan man vänta sig av en katt som inte vill äta köttbullar eller stekt kött, men som gärna mumsar i sig torkade aprikoser.

De frön jag hade sått mådde inte alls så bra av att lämnas ensamma.Tomaterna och basilikan torkade redan första helgen, eftersom de var ensamma här då. Chilin och paprikan har jag inte gett upp hoppet om. De är ju lite tröga i starten, och David följde mina instruktioner när det gäller vattning. Men det går ju inte att säga precis hur mycket och när man ska vattna en sådd. Blir det sol och varmt i fönstret så behövs det betydligt mer vattning än om det en mulet. Nu har jag sett att det börjar gro lite i Capiscum-sådderna, så jag håller tummarna för att några plantor tar sig.
Såjord ska inhandlas, sen ska jag sätta nya frön. Jag köpte frön till två sorters rosenskäror för två år sen som jag tänkte ha i min odlingslott på Wij trädgårdar, men jag använde dem aldrig där och det är ju synd att inte använda dem alls.

Vårkänslor i köksfönstret

Utanför står det en helt översnöad bil. Ingen har rört den sen den första snön kom. Behöver jag säga att man inte ser så mycket av den? En baklykta och en backspegel tittar fram lite kaxigt under snötäcket.
Innanför köksfönstret däremot får man nästan vårkänslor. Pelargonen blev glad när jag började näringsvattna den lite smått efter vintersvälten. Nu har den flera knoppar på gång. Det känns elakt att klippa ner den, för så mycket har den inte växt sen i höstas... Den är så buskig och kompakt. Men nu börjar det kanske bli fart på den!
Den urgamla smörgåskrassen jag sådde på hushållspapper gror för fullt! Mer än 75% av fröna har grott nu, det hade jag absolut inte väntat mig med tanke på hur gamla fröna är!
Det är inte bara smörgåskrassen som gror. I morse när jag skulle tända fönsterlampan hade faktiskt tre tomatfrön fått för sig att det var dags att gro. Fem dagar efter sådd, inte illa! Visst är det väl tomater man ska tänka åtta veckor från sådd till blomma, åtta veckor från blomma till skörd? I den här takten kommer jag att ha tomater till midsommar! Härligt!
Några bilder på mina små skatter blir det inte. Vår kamera gillar inte närbilder hur man än ändrar de primitiva inställningar som finns...

Första fröna i jorden

Nu gick det helt enkelt inte att skjuta upp det längre. Hos mamma låg ett helt gäng frön och väntade på mig, och nu när jag kommit hem igen kunde jag inte hålla mig längre. Chili och paprika tar ju lite tid på sig, så de har fått krypa ner i jorden nu. Likaså tomaterna. Även om 'Vilma' ska vara en tidig sort så vill jag inte dra ut på det allt för mycket. En kruka med basilikafrön står också i minidrivhuset. Det ska vara en sort som går utmärkt att ha inomhus i kruka, och ju fortare jag har en fin basilikaplanta desto bättre.
Tomater, chili och paprika har jag (som man väl alltid gör) sått mer än vad jag själv behöver, så det kommer att bli plantor över. Det går liksom inte att så tre frön av varje sort...
Med mig till mor och far hade jag en mangokärna som ville bli planterad. Jag har haft den legat i blöt i en dryg vecka (och bytt vattnet 1-2 gånger om dagen), och nu hade den svällt upp och börjt spricka. Ner i jord och på en med plastpåse, så hoppas jag på att den tar sig. Det är ju lite kul med ett mangoträd som krukväxt, även om man inte ens kan hoppas på att den ska ge nån frukt.
Med mig därifrån hade jag istället en jättegammal påse med smörgåskrasse-frön. Nu vet jag ju inte om nåt gror överhuvudtaget, men det kan ju vara kul att testa i brist på annat som går att skörda så här års. Så jag gjorde som man gjorde när man var liten. Fuktigt hushållspapper i botten på en plastbytta, och så massor med frön på det. Gror det så gror det.

Fröbeställning klar

Igår skickades mammas och min fröbeställning iväg. Nu finns det ingen återvändo!

På balkongen ska jag i sommar ha:

Blandad plocksallat 'Baby Leaf'

Sockerärt 'Dwarf sweet green'

Paprika 'Golden Calwonder'

Chilipeppar 'De Cayenne'

Körsbärstomat 'Vilma'

Småbladig krukbasilika 'Palla compatto'

Sen är det ju inte alls omöjligt att det blir någon blomma eller någon mer ört. Mamma har köpt persilja och mejram, och det är ju favoriter även för mig, så kanske "lånar" jag några frön. Jag har ju inga möjligheter att så några kvantiteter, så det handlar inte om många frön i så fall.

Bilder och frön från Impecta

Längtan efter frön

Jag pratade med mamma tidigare i eftermiddags. Det börjar ju bli dags att bestämma sig för vilka fröer man ska så. Visst är det väldigt tidigt för mycket än, men å andra sidan finns det en hel del som behöver flera månader på sig för att utvecklas. Chili till exempel. Jag ska prova en ännu mer kompakt tomat än förra året. Vilma heter den. Och så blir det plocksallat och sockerärt.
Småbladig basilika vore inte fel heller... Men det får vi se hur det blir.
Jag försöker gå igenom mina krukor och fundera på vad jag har plats för...

Drömmar...

När jag sitter med morgonkaffet och stickar mina första varv för dagen brukar tankarna lätt vandra iväg och förvandlas till dagdrömmar. Är det något jag är bra på så är det att bygga luftslott och framtidsdrömmar.

Får jag bara tag på ett jobb som ger en skaplig inkomst (eller i alla fall en fast inkomst) så att i äntligen kan leta vårt efterlängtade hus på allvar så kanske några av mina drömmar slår in.

Huset ska ligga på landet. Inte helt för sig själv, men helst inte för tätt inpå så många andra hus. I min fantasi är det rött med vita knutar, det har massor av vinklar och vrår, glasveranda, minst en, gärna flera, balkonger. Tomten är stor, och gränsar till ett skogsområde. Det behöver inte vara storskog, men några större träd och stenar, lite vildvuxet och spännade. Ett ställe där man kan leka, bygga kojor eller hämta in pinnar och kottar för pyssel och pynt. Skulle det växa lite smultron och blåbär där är det ju ingen nackdel.

På tomten står flera uthus som används som förråd, vedbod och garage. Det ska också finnas ett gästhus som jag använder som atelje/kontor till mitt trädgårdsföretag. Inget stort hus, men gärna med toalett och pentry.

En jordkällare drömmer jag också om. Jag är jätterädd för de där svarta spindlarna som brukar sätta sig i taket i såna, men när det gäller vinterförvaring av rotfrukter och alla syltburkar och saftflaskor är det det ultimata! Jag har hört att de där spindlarna trivs i gamla tvättmaskinstrummor, så det kanske kan vara en idé att testa att ställa en sån där så kanske man slipper ha spindlarna i taket.

Spindlar ska man vara rädd om (även om jag tycker att de allra flesta är läskiga), de är rovdjur som äter upp skadeinsekter, och jag har hellre snälla spindlar än elaka busar som förstör mina grönsaker.
Ett, gärna två, växthus vill jag gärna ha. Ett lite större, runt 30 kvadrat, för att kunna driva upp sommarblommor och andra plantor till försäljning, och ett lite mindre för tomatodling. Och självklart ett rejält grönsaksland.

Vi gjorde ett studiebesök på Växhuset när jag läste i Ockelbo, och stället kanske var lite väl hardcore för mig som gillar tanken "ingen kan göra allt, alla kan göra något", men en del av deras idéer tog jag till mig. Bland annat deras hönstraktor föll mig smaken. Jag kan inte komma på en enda anledning att inte ha grönsaksland och höns kombinerade på det viset om man vill ha båda. Man spar jobb med luckring, jorden blir automatiskt gödslad inför nästa säsong och hönsen tar hand om rotogräs. Jag kan tänka mig ett mindre grönsaksland för primörer och kortkulturer i en hönstraktor, och ett större grönsaksland med växelbruk för rotfrukter, potatis och andra kulturer som tar längre tid eller som jag vill ha större mängder av inför vintern.

Det där med höns är vi väl inte helt överens om, jag och David. Jag vill gärna ha något dussin höns (eller ett dussindels gross, som David uttryckte sig så fyndigt när vi köpte potatis senast) och ett par tuppar, både för att få egna ägg, för att jag gärna har djur (Det kan ha att göra med min uppväxt på en bondgård på landet) och för att jag tycker höns låter så hemtrevligt när de går runt och kluckar. Hedemorahöns är jag jättesugen på. De ska vara trevliga, bra på att värpa och ruva, och så är de himla fina! De finns i massor med färger, och det är ju bara positivt. En svensk lantras som nästan var utrotad för 30 år sen. De är anpassade för vårt kalla klimat med sin tjocka fjäderdräkt och korta ben.

Bärbuskar och fruktträd ska vi ha i vår trädgård. Dessertäppen och matäpplen (såna man äter råa och såna som passar i mos alltså), sommarfrukt och höstfrukt. Kanske vinterfrukt också. Det vore skönt att få rutin på det här med vinterförvaring av äpplen. Ett bigarrå-träd vill jag ha. Och vinbärsbuskar.

David vill gärna ha buskar och träd som drar till sig fåglar, och det vill jag med. En pärlrönn- och aroniaa-berså är en idé jag funderat på ett tag. Mysigt för oss på sommaren, vackra höstfärger och ett perfekt fågelmatarställe på vintern. Bra grenverk att sitta i och bär till fåglarna.

Vi kommer att har rätt många fågelhus på olika ställen, de flesta synliga från olika ställen i huset. Wildlifegarden har snygga fågelmatare och fågelholkar.

Bilderna har jag lånat från internet när jag surfat runt förr, minns inte varifrån de kommer.

Har jag blivit trendig?

Jag brukar ofta vara lite "kärringen mot strömmen", mer eller mindre självvalt. Jag har ju tidigare skrivit om mitt framtidsmål att bli eljest. Men ska man nu tro vad jag sett och läst om idag så verkar jag vara bland de trendigaste just nu. Helt ofriviligt, och långt ifrån Stureplans-trendig dock.

Eva Robild har på sin blogg Med fingrarna i (j)orden) gjort en trendspaning rörande trädgårdstrender, och på första plats hamnade köksträdgården. Att odla sin egen mat, eller en del av den, helt enkelt. Underbart! Mer odlande betyder mer växter, och det betyder mindre koldioxid och alltså bättre klimat (väldigt enkelt sammanfattat). Dessutom blir det mindre gifter, om några, i små odlingar. Bättre för alla!
Själv har jag ju ingen trädgård än, men balkongen var välutnyttjad vad gäller ätbar odling förra sommaren, och i år har jag inte tänkt odla mindre. Än så länge är det bara groddar på köksbänken, men sallatsodlingen ska komma igång snart hoppas jag.

Dessutom har vi ju det här med stickning och virkning. Det har väl inte undgått någon att intresset för handarbete har ökat lavinartat de senaste åren. Inte minst tacka vare internet. Alla bloggar, alla mönster, online-tidningar, online-butiker...
I morse var det två coola killar i 15-16-års-åldern som satt och virkade mössor i TV4's Nyhetsmorgon. Det är ju helt fantastiskt! Det var perfekt avkoppling tyckte de, och det har de ju helt rätt i. Även om jag är mycket bättre vän med mina stickor än med virknålarna...
Allt som oftast när man åker buss eller tåg ser man någon som stickar. För några år sen var det bara "tanter" från 50 år och uppåt, men nu är det många som är yngre än mig som tar fram sin stickning under resan. Jag fick många förvånade blickar när jag stickade på en halsduk under rasterna när jag pluggade trädgård i Umeå för 5-6 år sen. Mina klasskamrater (som nästan alla var minst 10 år äldre än mig) var helt hänförda att jag kunde sånt. Men det var ju bara räta och aviga maskor. Hur enkelt som helst!

På tv sa någon att de trodde att unga idag fick en tillfredställelse av att veta att de tillverkat något själva. Och kanske är det så? Vi är så vana att allt vi vill ha finns i affärerna, så ingenting sånt är speciellt imponerande. För inte så längesen var det självklart att raggsockor stickade man själv. Men i det stressade samhälle vi lever i idag anser man sig inte ha tid alla gånger, och det går ju så lätt att köpa färdiga. Finns det efterfrågan på något finns en marknad - och plötsligt var det inte alls många som kunde/ville sticka sockor längre.
Jag tror att treden vänder nu. Det finns så många läckra sockgarner och mönster som bevis på det.

Pusselbitar, garnstumpar och frön

Innan jag börjar skriva om det jag tänkte skriva vill jag bara tacka för kommentarerna (och det helt underbara mailet) till mitt förra inlägg. Ibland har man såna där dagar när små saker sätter igång stora tankar, och om jag skriver av mig brukar jag kunna reda ut alla tankar som trasslat ihop sig som alla garnstumpar i restgarnslådan.

I mailet jag fick stod det (ungefär, jag skriver ur minnet och med mina ord och tolkningar av det som skrevs) att man samlar på sig ärr genom livet, vare sig man vill eller inte, men det är ju de som visar att man levt också. För om man sitter stilla, insvept i bomull och är rädd för att man kanske får ett blåmärke eller skrubbsår - hur kan man då få uppleva saker?

Jag skulle vilja säga "Hurra för skrubbsår - blä för infektioner!" som sammanfattning.

Nu till dagens begivenheter. Mellan mitt jobbansökanskskrivande har det blivit lite stickat idag. Jag håller (bland annat) på med en mössa till mig själv i Fantasi Krabat från Falkgarn. Ett supermjukt akrylgarn som funkar jättebra till Drops Fabel-mönster. Det blir väl snarare än vårmössa än en tjock, gosig vintermössa, som jag egentligen behöver nu, men om några månader behöver jag nog en sån också. Bara jag hittar det perfekta mönstret så ska jag sticka en mjuk ullmössa till mig. Lite lagom pösig måste den vara, gärna med lite flätor eller något annat mönster som gör den kul att sticka.

Mamma ringde mitt på dagen, och efter ett tag kom vi in på det här med blommor, rabarber och gröngödsling. Hon och pappa har pratat löst om att odla rabarber för försäljning på en av åkrarna hemma nästan så länge jag kan minnas, så vi pratade lite om marktäckande gröngödsling man skulle kunna så för att förbereda jorden för odlingen. (genom gröngödslingsväxter kan man öka mullhalt, luckra, kväva många ogräs och öka näringsämnena i jorden alltså. Genom att så frön och sen mylla ner grönmassan i slutet av odlingssäsongen kan man alltså gödsla, luckra och mylla ner jordförbättring. Arbetsbesparande och därför bra för miljön både lokalt och globalt. Vackert är det också! Hur kan man inte bli lyckling av blodklöver och honungsfacelia? Tänk om fler kunde gröngödsla åkrar som ska ligga i träda en odlingssäsong, så otroligt vackert det skulle bli! Tråkiga gröna åkrar skulle bli blomsterängar fyllda av fjärilar.)

bilder från fröer.nu

Till följd av vårt odlingsprat kunde jag inte låta bli att plocka fram ett par av mina favoriter så här års, när det är mörkt och kallt (och fastän jag är överlycklig för att det faktiskt är vinter) och man längtar efter jordiga händer och nyskördade grönsaker. Köksträdgården fick jag indirekt i födelsedagspresent (köptes för ett presentkort), ett efterlängtat tillskott i min trädgårdsbok-bokhylla. Och vilken odlingsintresserad blir inte lycklig när årets Impecta-katalog ligger i brevlådan? Jag drömmer om sockerärt, paprika och sallat i balkonglådorna. Och kanske någon snygg luktärt. Och tomater så klart! (redan nu kan jag upplysa nära och kära om att krukor som går att hänga på balkongräcket, som balkonglådor, fast bara en kruka alltså, vore en jättebra fördelsedagspresent till mig.)

Fredagkväll i min smak

Medan David är på fest med kollegorna sitter jag och myser med te, stickning och Trädgårdsfredag på TV2. Gustav Mandelmann är bara för härlig! En av mina stora förebilder när det gäller trädgårdsmästeri.
När jag pluggade i Ockelbo kom flera kända trädgårdsmänniskor och föreläste, vissa imponerade mer än andra kan jag lite diplomatiskt säga. Jag delar inte åsikter med alla människor jag träffar, och detsamma gäller trädgårdsmänniskor. Visst vill jag undvika gifter så gott det går i odlingar, men ibland kan det vara nödvändigt med en punktinsats för att få bukt på ett skadedjursangrepp till exempel.
Vissa trädgårdsdesigners kräver att deras planteringar hela tiden ser ut som när de planterades, men växter lever och har en egen vilja. De flyttar sig, de breder ut sig eller rent av fryser ihjäl en kall vinter. Om man inte vill att det man skapat ska ändras med tiden kanske man ska jobba med andra material än växter...
Det är det som är så härligt med herr Mandelmann. Om en växt breder ut sig nåt otroligt, eller blir uppäten av rådjur, då skrattar han bara och konstaterar att det blir inte alltid som man tänkt sig, men det är ju det som är en del av charmen med trädgårdar. Och det är ju precis så det är! Man kan inte styra över allt, ibland måste man bara gilla läget och se möjligheter att skapa något nytt av situationen. Det finns alltid en utmaning med odlingar på det viset. Man vet inte hur resultatet blir i slutänden. Man kan, och ska väl, ha ett mål från början, och förhoppningsvis slutar man någonstans i närheten av målet. Men ibland måste man byta riktning helt på vägen, och kanske blir resulatatet ännu bättre än man tänkt från början.

Plötsligt var det höst

Det känns som om hösten hade väldigt bråttom när en väl kom i år. Hela september var varm, och jag kunde knappt vänta på att löven skulle ändra färg och det skulle bli kallt om nätterna. Sen blev det oktober, och helt plötsligt är det kraftig frost var och varannan morgon, det blåser ute och löven är mer gulbruna är röda.
När jag tittar ut och ser träden vaja i vinden är det riktigt skönt att få mysa inne med en stickning. Soliga höstdagar är det riktigt lockande med en promenad, med inte när det är så här...

Det börjar bli dags att höststäda på balkongen. Tomaterna har frusit, men mangolden tål lite mer kyla och är fortfarande fin. Den ska skördas och förvällas innan jag fryser in den.

Jobbiga matte som ska störa min skönhetssömn med att ta kort på mig!

Porsche har alltid älskat filtar, men sen vi kom tillbaka till Sala i måndags är han som besatt. Så fort en filt inte ligger över ryggstödet på soffan så ligger det en katt och sover på den. Speciellt vår vita ullfilt är han förtjust i. Jag har den över axlarna just nu, men tro inte att jag får ha den ifred! Porsche ligger tätt intill, på filten. Och om jag rör mig för mycket (om jag sträcker mig efter kaffekoppen till exempel) får jag en sur blick, sen vänder han på sig och somnar om. Men jag får i alla fall låna hans filt!

Jag har tänkt baka kakor idag, men kan inte bestämma mig för vilken sort. Kardemummaskorpor blir det många av, det är enkelt och de är goda. Bondkakor är också gott. Det finns väldigt många andra goda kakor också... Men det blir nog inga med choklad. Visst är det bra om kakor går åt, men bakar jag chokladkakor går de åt lite för fort.

Vilket jobb!

Nu sitter vi här i soffan igen, jag och Porsche. Porsche har somnat på en filt, och jag kan inte påstå att jag är jättepigg jag heller. Det skulle vara rätt skönt om jag kunde lägga mig ner och bara sova så där som Porsche kan… Men om jag sover en liten stund så där så brukar jag bli seg och hängig istället för pigg och utvilad.
Vi stannade en natt till hos mina föräldrar. David åkte hem i går eftermiddag eftersom han skulle jobba, men jag tänkte att det kunde vara kul att träffa familjen lite mer.
Under söndagen var jag ju och träffade potentiella uppdragsgivare. Det gick jättebra! Huset är helt nybyggt, omgivet av öppen jord som det just såtts gräsmatta på. Designen på huset passar jättebra in i omgivningen, och det här projektet är hur spännande som helst! Jag har fått rätt bra inblick i vad husägarna vill ha, men samtidigt har jag fått väldigt fria händer till ritningar och sånt. I april ska det anläggas, så fram till dess kan jag rita och fundera.
Jag ska åka dit senare och göra lite mätningar och sånt, men grunden för hur planteringarna ska ligga har jag redan klart för mig. Det är växtval och lite mer exakta ritningar än den väldigt grova skiss jag börjat på som blir nästa stora steg.
Det här är ett riktigt drömuppdrag! Jag har inte ens vågat drömma om att få göra något så här storskaligt som mitt första riktiga jobb inom trädgård. Jag har knappt vågat drömma om att få göra något sånt här över huvud taget!
Det finns så många funktioner och element man gärna vill plocka in när man ritar en trädgård, men det gäller att veta när man ska sätta stopp. Det får inte se överarbetat ut, det är en hemträdgård jag ska rita, inte designa en tjusig park som kanske är snygg, men som inte alls är funktionell.

Det verkar ha varit rejält med frost i helgen om man tittar ut på balkongen. Tomatplantorna ser inte alls pigga ut, så jag är jätteglad att jag plockade in alla de små gröna tomaterna innan jag åkte till mamma och pappa. Kanske blir det chutney av dem… Så väldigt många är det inte, men någon burk kan det nog bli.
Redan nu funderar jag på vad jag vill odla där nästa år. Tomater är ju trevligt, men chili är jag också sugen på. Och sockerärtor! Jag tänkte så såna redan i våras, men det var slut på frön när jag väl hade bestämt mig, så det fick bli vackra luktärter istället. Inte så bra att äta, men de luktade väldigt gott när de väl började blomma.

Jag har inte bara tittat på en tom trädgård, jag har stickat lite också. Det är fortfarande falska flätor som gäller. Jag började på hälen på bussen, så jag hoppas att sockan blir klar under morgondagen.
Sen väntar nästa projekt. Mössa till Heidi och mössa till Zacharias. De fick egentligen mössor i julklapp, men av olika anledningar blev de försenade, och nu måste jag verkligen få dem klara. Det börjar ju bli kallt ute!

Möte med gröna sammetslarver

Det frodas fortfarande på balkongen. Både växt- och djurliv mår rätt bra. Har en del bladlöss på sallaten igen. Har ju bredsått en massa sallat, och har hittat små gröna rackare där igen. Vet inte om jag orkar bråka med dem, de verkar hålla sig till en inte allt för stor kolloni.
Däremot såg rädisblasten väldigt pinnig ut när jag tittade ut i förmiddags. Gick ut och kontrollerade, men hittade inget först. Men när jag tittade närmare satt det 3 cm långa, feta fröna larver och mumsade i si. Precis samma gröna färg som blasten hade de! Och så var de så där sammetslena. Oftast brukar ju gröna larver vara nakna tycker jag, men de här kändes som sammet. Hittade ca 10 stycken som fick ta en flygtur ner på gräsmattan, tre våningar ner. Jag kan helt enkelt inte klämma ihjäl såna djur! Löss går bra, men inte larver.
Har ingen aning om vad det kan vara för larver, men de är rätt glupska, så mycket vet jag.

Tant Gredelin

Nu blommar 'Pulsar' på balkongen. Hon får mig att tänka på Elsa Beskows Tant Gredelin med sina svepande violetta kjolar. Hon må ha tagit tid på sig, men blommorna är ljuvliga och de ska vara bra i snitt.

Det är tokmycket blommor på tomaterna också. Jag hoppas kunna få ut en hyfsad höstskörd om någon månad. Vi får se hur de klarar sig utan tillsyn när vi åker på fjällsemester. Men de klarade sig ju riktigt bra när vi åkte till Hälsingland,så om jag bara tar in dem från balkongen så tror jag nog att de ska överleva.

Balkongglädje

Nu äntligen har det blivit knoppar på luktärten 'Pulsar'. Nu väntar jag bara på att de ska slå ut så jag får njuta av färg och lukt på min annars ganska gröna balkong. Gröna tomater, gröna sallatsblad, grön rädisblast... Det är tur att ljuvliga mangolden 'Bright lights' så vackra stjälkar. Bladen börjar växa till sig ordentligt nu. Brukar plocka små blad och blanda i sallad eller wok, den stora skörden får vänta så länge som möjligt så att jag får ut så mycket bladmassa som det bara går. Sen är det bara ner i syltgrytan och förvälla bladen innan jag fryser in dem.

Stickigt

Det blev som jag funderade på. Jag åkte iväg till mor och far nu på kvällen och sitter nu vid deras dator med ett glas rabarbersaft (mums, men undrar om inte flädersaften var godare... Mindre söt. Tror det är första året jag tycker bättre om flädersaft faktiskt... ) och skriver. Det visade sig att mor och far skulle på middag till min ena farbror och hans pojkvän, brorsan skulle åka och handla förnödenheter med en kompis (De ska till Sonisphere och åker med festivalbussen klockan tre i natt om jag inte minns fel. Jag är inte alls avundsjuk... Gå på Metallica är väl inte kul? Bara en av de häftigaste upplevelserna man kan vara med om.), och min syster är med sin pojkvän ute i brygghuset där de bor över sommaren. Så jag och Porsche sitter själva i det stora huset och funderar var vi ska hitta på. Det första jag gjorde när jag släppt ut honom ut buren var att gå ut i trädgården och njuta av sommarprakten. Just nu blommar mycket lila och blekrosa. Otroligt snyggt mot de gråluddiga lammöronen och malörten jag fick av en klasskompis förra året. Svalkande färger i sommarvärmen. På försommaren är det också mycket rosa och blå blommor som blommar, men det är starkare nyanser. Löjtnantshjärtan, blågull, bondsyrener och bergklint dominerar under första halvan av juni. Sen tar de mörka pionerna och alla lupiner över. Det spelar ingen roll vilken färg lupinerna hade under första blomningen här, efter ett par år blir alla rosa. Beror det på pH-värdet mån tro? Under sensommaren och hösten kommer en sorts höga, gula, fyllda rudbeckior (som jag glömt namnet på) att blomma tillsammans med gullris. Fantastiska attt plocka in tillsammans med rodnande vildvinsrankor och kvistar med äpplen och rönnbär. Mer höst än så blir det inte. Många av buketterna jag plockar in när jag är här blir väldigt säsongsbetonade. Det är så svårt att låta bli att inte ta in det som är vackrast just då. Det känns så trist att se skönheterna på avstånd genom fönstret när man likt Tasha Tudor kan fylla huset med vad trädgården har att erbjuda just då. Om vintern blir det kvistar med vackra knoppar, om våren den första späda grönskan, köpta tulpaner blandade med knoppiga äppelkvistar, om försommaren alla tänkbara vilda blommor, gärna blandade med odlade madamer och doftande rosor.
Snart kommer bolltistlarnas blommor att visa färg och kryddlandet kommer att bli trädgårdens populäraste fjärils- och hummelrestaurang när oreganon blommar på allvar. Det riktigt sjuder av växtkraft i år. Underbart att se.
Tyvärr är det inte bara växtkraften som sjuder... Luften är full av små irriterande varelser. Mygg. Mängder av mygg. Mindre och tystare än vanligt. David har tyckt det har varit irriterande med myggen hemma i Sala när vi har varit ute och gott, men de bruklar tycka bättre om honom än mig. Får jag två bett under en promenad så får han minst 20... Och visst har vi stött på några när vi har varit ute, så pass många att jag fått använda myggmedel. Men inte så där läskigt mycket som man läst att det ska ha varit bland annat i Uppsala den senaste tiden. Inser nu hur lyckligt lottade vi varit... Man får inte vara ifred inomhus heller, jag har säkert fått 15 bett medan jag suttit här och skrivit... Jag funderade tidigare idag på om jag skulle låna en cykel och åka ut i skogen och plocka blåbär, men jag får nog avstå inser jag. Annars kommer jag att vara helt prickig på söndag när David kommer hem igen...

Löss

Egentligen var det väl bara en tidsfråga, men nu har lössen kommit till balkongen. Det är ju skyddat och fint här uppe, och några naturliga fiender kan jag inte påstå att det kryllar av. Jag gick ut och skulle ta de första rädisorna och några små blad mangold till middagen, och vad hittar jag då på sallaten om inte ett gäng gröna kryp som kalasar på härligheterna… Jag har gått igenom odlingarna och inte hittat angrepp på fler ställen, men det är illa nog. Någon såpa hade vi så klart inte hemma, men jag klämde igen de löss jag såg och idag har de fått en dusch såpvatten med några droppar rödsprit. Tur att det är mulet idag, för odjursbekämpning och solljus är ingen bra kombination.

Dumma dumma spel!

ÅH! Blir så trött på mig själv! Jag har suttit och spelat SimCity4 hela dagen. Typiskt mig! När jag väl spelar dataspel så sitter jag som klistrad i ett par veckor. Sen spelar jag inte alls på flera månader...

Åskade i morse, men det gick över tyvärr. Fortfarande varmt... Tomaterna glada att det inte är lika hett som vanligt på balkongen i alla fall, de var som disktrasor i går, fick skugga dem med fiberduk.

Rutigt

Som jag skrev tidigare så fick jag ju en hel del garn med mig hem från Uppsala i söndags. I går kväll påbörjade jag nästa garnprojekt, den här gången virkar jag faktiskt. Klassiska mormorsrutor i brunt, rosa och naturvitt i olika kombinationer. Ett ljuvligt mjukt bomullsgarn. Vi får se om garnet räcker så långt som jag hoppas, annars får jag göra något annat än den planderade babyfilten av dem. Inte en filt till min syster den här gången, jag har tänkt spara filten för eget bruk. Nån gång inom en inte alltför avlägsen framtid ska den väl komma till användning hoppas jag.

Jag har just tittat till odlingarna på balkongen också. Det grönskar och växer. Luktärterna börjar sätta fart ordentligt nu, även om jag inser att jag kanske skulle sått dem ett par veckor tidigare än jag gjorde. De har växt förbi de första stödpinnarna (grillspett av bambu är bra till mycket), och ilken dag som helst ska jag ge dem några snören att klättra vidare på. Det sitter redan en krok i väggen en bra bit upp så jag täntke fästa några snören i den ner till krukan.

Det kanske ser lite underligt ut med en röd skurhink bland växterna, men det finns en anledning. Jag har alltid vatten står på balkongen för att det ska finnas tempererat vatten att vattna med. Bättre för växterna är för kallt eller för varmt vatten ur kranen. Kan man skämma bort balkongväxterna så ska man. ;)