Herr Roos och strumpskaft

Idag är det en sån där dag som man önskar inte fanns... Sov dåligt i natt, är på uselt humör. Behöver massor av kaffe, men eftersom jag bestämt mig för att dra ner rejält på mitt överdrivna intagande av denna ädla dryck så får omgivningen lida. David är ute och cyklar, så jag kan sitta och vara sur på omgivningen utan att någon behöver lida. Sitter i soffan, äter choklad som jag fick av syrran när jag fyllde år, stickar strumpskaft (mitt nuvarande projekt är gröngrå raggsockor med knähöga skaft till mig själv. Anna och knästrumpor funkar liksom bra ihop.) och lyssnar på Berättelse om Herr Roos som jag lånat av mamma. Håkan Nesser igen. En riktigt intressant bok. Lagom spännande, lagom rolig, underbart språk och en bra historia. Eller ett nät av historier snarare, snillrikt sammanflätade. Är på skiva åtta av tretton just nu.
Jag hoppas dagen blir bättre så småningom, man vet aldrig. Det har ju hänt förr.