Jag har inte glömt bort eller tröttnat på bloggen. Jag har bara haft annat för mig. Men nu kommer det ett inlägg igen.
Jag har haft en del för mig sen senast. Förra helgen hade vi finbesök av svärmor som var här och åkte skidor med David på lördagen, och på söndagen utflyktade vi oss till Ängsön utanför Västerås där det var havsörnsspaning med korvgrillning som Länsstyrelsen ordnat. En av yrkesfiskarna åkte ut med skoter på isen och la ut fiskrens och "skräpfisk" och strax därefter kom örn efter örn flygande... Som mest såg vi 24 samtidigt långt ute på isen. Gigantiska fåglar! Det var en hel del korpar där också, och när de satt bredvid varandra såg de annars rätt stora kråkfåglarna rätt ynkliga ut.
På väg hem stannade vi till på IKEA och köpte madrass och lite andra saker vi behöver till bebisen. Snart har vi nog allt vi behöver den första tiden. Än är det ju rätt långt kvar, men ibland får de ju bråttom, så det känns bra att ha de flesta sakerna redo. Dessutom tror jag knappast att jag blir piggare eller smidigare under de kommande veckorna...
Sen var det begravning förra veckan, och det är ju alltid blandade känslor. Begravningar är ju inte roliga, men de kan vara trevliga och fina, och det tycker jag att den här var.
På torsdagmorgonen åkte vi tillbaka till Sala igen och med oss hade vi en symaskin, en spjälsäng och lite andra grejer. Tyvärr visade det sig att back-knappen på symaskinen fastnat i intryckt läge (ytterhöljet går att röra på, men själva tryck.delen är orubblig), så det går inte så bra att sy. Den varken backar eller går frammåt, det blir ca 40 stygn/cm när jag försöker få 3 mm långa stygn. Men den ska in på service så hoppas jag att den funkar bättre sen. En stadig gammal Husqvarna med rattar. Inget datoriserat här inte!
Under torsdagen fick jag också besök av vännen Susanne som jag lärde känna i Ockelbo. Hon bor i Örnsköldsvik, men skulle till Enköping en sväng, så då passade hon och hennes mamma att hälsa på här och dricka kaffe. Jättekul att träffa henne igen. En sån där vän som man inte behöver ha regelbunden eller tät kontakt med, vänskapen finns där ändå, och när man väl sitter där och fikar så är det som om man sågs för bara ett par dagar sen. Jag har flera såna kompisar, och känner mig otroligt lyckligt lottad för det.
På fredagen kom Davids bror hit för att bland annat kolla på Korpens skugga och dricka öl. En mycket lustig typ. Mycket skratt och tokerier blev det under fredagkvällen. Som alltid när han är i närheten. Nästan i alla fall. Korpens skugga är för övrigt en mycket märklig film. När den skulle vara som mest spännande och dramatisk skrattade vi som mest åt miner och dialog...
En liten sväng på bokrean har jag hunnit med också, men bara på vår lilla lokala Bokia och antingen hade de inte, eller så hade boken jag främst var ute efter redan sålt slut. Livets aviga och räta ville ju jag ha, men den fick jag gå hem utan. Det blev ett par andra böcker istället. Och när jag ändå var på stan gick jag in på garnaffären och köpte garn till ett par nya sockor till David. När vi tittade på örnar upptäckte han att han nött bort hela hälen på ena sockan, och den andra var på god väg den med. Visst kan man (och bör, i den mån det går) stoppa sockor, men det var ett för stort hål för att jag skulle kunna få det snyggt, och den började bli rätt nött på flera ställen under foten. Så nu blir det ett par röd-grön-vita sockor i Järbo Raggi istället.
Igår åkte vi till Köping för att hälsa på min syster och systerdotter. Matilda växer så det knakar. Jättekul att träffa dem igen! Matildas pappa hade sportlov så han var också där. Han fyllde år i fredags, så vi bjöds på smaskig tårta.
Behöver jag säga att jag är rätt trött om kvällarna nu? Det är jättekul att det händer mycket, och det mesta är ju roligt. Begravningar är som sagt inte så roliga, men man får tillfälle att träffa människor som man inte träffar så ofta, och det är ju desto roligare.
