Dagens visdomsord

"Kaffe utan tårta är bättre än inget kaffe alls."

Hejdå Öland

Hur kul är det att vakna när man vet att städning och packning väntar? Om knappt fyra timmar lämnar vi stugan... Kommer sakna den, jag har haft skitmysigt här!
Har nån timme på mig innan David kommer hem från morgonspaningen, så jag borde hinna få en del gjort i alla fall.

Dum-humor när den är som bäst?

Hur luktar flingor egentligen?

Det frågade David mig när vi gick på Alvaret på väg mot Möckelmossen. Anledningen är att vi då och då brukar säga just "Det luktar flingor här", som är ett citat från StarWars där ewokerna säger så vid ett tillfälle. Språket de talar ska vara en mix av bland annat svenska och något språk från sydost-Asien...

Vi åkte som jag skrev tidigare till Borgholm idag. Vi konstaterade snabbt att turistsäsongen inte börjat än. Det var mindre folk i centrala Borgholm än vid södra udden, och det säger väl en del om vilken typ av människor som är här nu. Gick runt lite där, köpte en obligatorisk souvenir-magnet till kylskåpet. Matade lite kajor och änder när vi åt matsäck. De blev så glada så.
Åkte en sväng till ruinen och tittade på den från utsidan. Jag är ju ruin-freak, minst sagt, och förrutom Forum Romanum i Rom så är nog Borgholms slott min favorit. Eller så ligger de på delad första plats... Den är bara så vacker, vet inte vad det är. Alltid tyckt om den, även innan jag vad där för 16 år sen.
David letade en cache där, men hinten "Utanför slottet under en sten" gav inte så mycket hjälp. För er som inte varit på Öland kan jag tala om att det finns ungefär lika många stenar som grässtrån (gräsmattor och åkrar inräknat), och utanför en gigantisk ruin, av sten, finns det oändligt många stenar... Så vi gav upp letandet efter en stund och åkte mot Solliden för att försäkra oss om att man inte såg så mycket om man inte betalade inträde. Vi hade rätt, så på väg tillbaka till parkeringen funderade vi på om kungen åker samma väg som oss andra dit, och hur han kommer in på området i så fall. Vi har två huvudteorier. Det första är att han får betala inträde som alla andra, det andra är att han har en hemlig ingång till en grotta, och genom den kommer han till Solliden. Men den måste se ut som i den gamla Batman-serien, annars gills det inte.

Nu väntar packning... I morgon förmiddag lämnar vi Öland. Har haft jättemysigt här och skulle gärna göra en sån här minisemester om försommaren till en återkommande tradition. Det kan tänkas att David inte skulle ha så mycket emot det heller. Speciellt inte om han får se så många roliga fåglar.

Vad har vi då sett under de här dagarna i blom- och fågelväg? Sammanfattar en liten lista. Långt ifrån komplett, men om jag skulle räkna upp varenda liten smörblomma och ärtväxt skulle jag få sitta läääänge. Några av rariteterna (En del är rätt vanliga här, men för mig är de nya) får det bli. Har ju absolut inte sprungit omkring och frenetiskt letat blommor, utan nycklat de jag råkat få syn på som jag tyckt varit fina. Av fåglarna är det de nya arter som David bockat av från listan.

Blommor

• St Pers nycklar
• Johannesnycklar
• Adam och Eva
• Krutbrännare
• Getväppling
• Alvargräslök
• Bergskrabba
• Fältsippa
• Arontorpsros
• Majviva
• Klöverärt

Fåglar

• Vitnäbbad islom
• gulhämpling
• höksångare
• ängshök
• kentsk tärna
• småtärna
• myrsnäppa
• skärfläcka
• prutgås
• rapphöna

Sista hela dagen

Idag är det sista hela dagen vi är kvar på Öland. I morgon väntar en lång bussresa från Kalmar till Stockholm, och sen tåg till Uppsala. Måste komma på ett sätt att muta svärmor så att jag får ta med mig katten hem därifrån... Senare på kvällen far vi hem till Sala igen, för i övermorgon jobbar David igen. Jag åker väl hem till far och mor på fredagen skulle jag tro. Lovat att göra en storrensning i rabatterna hos mormor innan hon och morfar fyller år, så jag ska åka dit en sväng också. Jag får se om det blir övernattning där eller inte. Det finns saker som talar både för och emot. Men om jag åker dit skapligt tidigt och stannar till kvällen kan det räcka med en dag. Å andra sidan får man aldrig något gjort före förmiddagskaffet när man åker dit...

Igår strövade vi omkring i Ottenbylunden och lyssnade efter sommargyllingen och halsbandsflugsnappare. Flugsnapparen hittades snabbt, men sommargyllingen lyser med sin frånvaro. Många ser den, men många missar den också, så David är inte ensam om det. Han var där nu på morgonen och letade igen, men inte heller idag ville den ge sig tillkänna.

Jag hade med mig en bok på våra vandringar igår, för växtligheten i lunden var densamma som när vi var där för ett par dagar sen, även om vi gick i en annan del av den då. Den skiljer sig inte så jättemycket från hur det ser ut i lövskogarna hemma, mer än att det är mer ren ädellövskog med hassel och ek här än jag är van vid. Det var hur som helst skönt att kunna sitta i solen och läsa Nesser. Svenska deckare hör till på sommaren. Jag gillade inte Nesser för ett par år sen, tyckte inte om språket. Men sen övertalade mamma mig att lyssna på några av böckerna han läst in själv, och helt plötsligt var jag såld. Det högtravande språket blev kluriga metaforer och målande beskrivningar. Bara en sån sak som hur hans olika karaktärer pratar i dialogerna fascinerar mig. Med några få ord har de fått en personlighet.

Solen skiner alltjämt. Idag skule det dock mulna på under eftermiddagen. Min nacke tackar lite för det, men resten av jag är lite ledsen. Att vara utomhus hela dagarna har satt sina spår om man säger så... Igår hade jag en skjorta på mig för att vara snäll mot axlarna, men nacken får ändå ta värsta smällen.

Vi var en sväng nere vid Långe Jan igen för att leta efter en svartvit strandfågel av något slag. Tyvärr utan större framgång. Däremot såg vi flera sälar som låg på stenar i vattnet och gottade sig i solen. De påminde rätt mycket om min bror när han ligger och nästan är vaken på morgonen. Det där nöjda flinet han har när han gosar in sig i täcket... Det var precis samma min.

Det går enormt mycket får och kossor och betar när man åker ner mot den södra udden. Massor av Angus-korsningar, men de är inte alls lika fina som de jag är van vid... Kanske är det inte så mycket Angus-blod i dem, eller så skiljer sig betet så markant... Men de är fina ändå. De har så fina ansikten.

David ska snart väckas igen. Rätt mysigt att sitta här och skriva och lyssna på hans andetag... Han låter så fridfull när han sover.

Jag ska diska och tvätta håret, sen bär det av till Borgholm idag. Även om jag tycker det är jätteskönt att gå omkring och mysa i naturen ska det blir trevligt med miljöombyte. När man ser samma typ av natur blir man lätt lite avtrubbad och ser inte hur vackert det egentligen är när solen silas genom lövverket eller andra till synes simpla företeelser.

1 juni 1741

Det var det datumet Linné satte sin fot här på Öland.

"Ölands strand hade vi knappt, rört förrän vi märkte att, detta land var helt annorledes än de andre Sveriges provinser; satte oss därför i sinnet att desto nogare uppteckna allt vad på denna ö föreföll."

Ju mer man springer runt i lundar och på alvar, desto mer håller jag med honom. Trivs verkligen här! Solen och vindarnas ö har gjort skäl för sitt epitet under de här dagarna, knappt sett ett moln på himlen. I morgon verkar det bli lite "sämre" väder dock (om nu såna finns. Har hört sägas att det bara finns dåliga kläder... Och såna vet jag med säkerhet att det finns.).

Alvarliga ting

Följande inlägg satt jag och skrev runt klockan åtta i morse, i väntan på att David skulle komma hem från morgonens fågleskådning. Ville ha med bilder i inlägget, och kameran var ute på vift. Men nu är både make och kamera tillbaka. Den förstnämna tar en tupplur på sängen bakom mig. Ska väcka honom om en stund så han får duscha innan vi åker til Ottenbylunden.

Igår gick vi omkring på Alvaret mest hela dagen. Tänk att det kan växa så mycket på så till synes karga marker! Vart man än satte fötterna trampade man på nånting, och förhoppningsvis inga rariteter. Jag insåg än en gång att det inte direkt var den bästa floran jag valt att ta med eftersom jag har 3-4 sidor orkidéer i den här, och minst det fyrdubbla i den tjocka floran. Och hur lätt är det att nyckla då? Lite uteslutningsmetod och lite tips från de informationsskyltar om reservaten gör i alla fall att jag kan klura ut en del. Krutbrännare, St Pers Nycklar och Johannesnycklar har jag sett. Och Adam och Eva, i alla fall halva paret (den ljusa varianten). Den andra har jag sett i Hållnäs, men det vore kul att se dem tillsammans.

På vissa ställen är marken täckt av alvargräslök. Ser hur snyggt ut som helst med de där små lila bollformade blommorna mot den nakna kalkstenen.

Efter middagen (lax och potatis) åkte vi till en del av Alvaret som bara ligger ett par kilometer härifrån och gick till ett kalkbrott där. Tydligen ska det vara ett jättebra fågelställe, men jag tror att vi kom dit för sent på kvällen, för vi såg bara några måsar och badankor. Fina blommor fanns det i alla fall! Hittade en blommande fältsippa till min stora glädje. Annars har jag bara set fröställningar, och de är ju i sig underbara, med det var roligt att se blommande exemplar också. Det som är lite roligt med fältsippan är att den är väldigt lik en backsippa i alla avseenden utom själva blomman, som är klockformad. Den ser inte alls ut som en sippa i blomman.

Att vi är naturmupp-light här, det är det ingen tvekan om. De allra flesta man träffar på frågar vad vi är ute efter att se. Jag som kan sitta och stirra på en kvadratmeter gräsmatta och fascineras av alla små örter som gömmer sig där... Visst är jag jätteglad när jag hittar något lite udda, men att springa runt och leta efter dem intresserar mig inte alls. Det är mycket mer intressant och för min del lärorikt att se vilka växter som har samma ståndortskrav (för den övningen gav mig inte så mycket i skolan direkt...), eller bara se en snygg blomma och ta reda på vad det är. David tänker ganska lika, fast med fåglar. Han är långt ifrån någon hysterisk kryssjägare. Det är många som åkt härifrån för att kolla på en polyglotsångare (hoppas det blev rätt nu) utanför Borlänge. Tydligen har fågeln blivit sedd i Sverige typ två gånger för, men ändå... Känns lite väl nördigt för min del...

Appropå fåglar och David är han ute och morgonspanar än. Själv vaknade jag för en halvtimme sen. Jätteskönt att inte gå upp klockan fyra! Tycker jag vaknar löjligt tidigt ändå... Utan anledning. Kaffebryggaren puttrar lovande i köket i alla fall, så det är ju en tröst. Och så hinner jag skriva det här också. Kameran har David med sig, så jag kan inte publicera inlägget innan han kommer hem hur som helst, för lite bilder måste jag ha med.

Undrar om jag inte ska ta och sticka lite innan han kommer hem... Har en tumme kvar på ena torgvanten. Känns lite avigt att sitta och sticka ullvantar när solen gassar, men så småningom kommer jag att behöva dem.