Knep och knåp till småttingar

Jag har redan två sjalar och en filt på gång, men jag funderar ändå på att starta fler projekt. Ni vet hur det är, man behöver många olika projekt för olika tillfällen. Nåt litet, enkelt som man kan bära med sig. Något att sysselsätta händerna med när man ser på TV, och gärna någonting lite knepigare som kräver koncentration.

Filten börjar ju bli så stor, så själva monteringen måste ske här hemma. Men virka en svart kant på alla de rutor jag har liggande kan man göra var som helst. Sjalen jag stickar i Drops Delight är klar, den väntar bara på att blockas. Jag har börjat på en sjal till i samma mönster, men den här gången stickar jag den i ett okänt, vitt akrylgarn jag fått av Heidi. Ljuvligt mjukt, det blir mer en babyfilt än en sjal nästan... Än är det mycket kvar innan jag är klar, men jag behöver lite variation i all rätstickning.
Nu är det ju flera barn i vår bekantskapskrets som fyller år i augusti och september, så jag funderar på att knåpa ihop små presenter till dem.
Först har vi Zacharias som fyller två år i augusti. Vad han ska få vet jag redan, men jag måste ta mig i kragen och sticka den också.
Sen fyller systerdotter Matilda ett år. Lilla tjejen börjar bli stor! Jättelängesen jag träffade henne nu, men så blir det när vi bor långt ifrån varandra och varken syrran eller jag har råd att åka och hälsa på varandra. Men vi kanske får tillfälle att ses snart.
Till henne funderar jag på att sticka lite mjuka frukter. Banan, äpple, päron och lite sånt. Saker som hon känner igen, saker hon kan leka med både nu och när hon blir större. Jag har samlat på mig lite mönster och inspiration. Vi får se hur mycket som blir enligt färdiga mönster och hur mycket jag testar mig fram...
Efter henne dröjer det en dryg månad innan Angelina fyller tre år, och henne vill jag också sticka något skoj till. Något lite knasigt, något man kan leka med... Kanske lite virkade kakor eller nåt sånt. Nåt hon kan mata elefanterna Tyra och Rutger med kanske?
Sen ska ju Zacharias få ett syskon i september också, och det är klart att den lilla ska få något! Till Zacharias stickade jag en liten kofta, så att inte göra nåt till syskonet vore ju orättvist! Men vad vet jag inte än. Letar det perfekta mönstret. Jag har garn liggande till det projektet, så mönstret måste ju passa.

Midsommarutflykter

Midsommarhelgen är över, och precis som utlovat har jag lite bilder på sommar och stickning att bjuda på. Doften av vildrosor, vitklöver och solsken får ni försöka tänka in själva. Det är svårt att få till en doftande blogg, även om det skulle vara trevligt.

På torsdageftermiddagen for vi till Uppsala för att fira midsommar med Davids familj. Mycket trevligt! David, svärmor och jag startade redan natten mot fredagen genom att åka till Viksta Stentorg (norr om Uppsala längs gamla E4). Ett jättehäftigt ställe längs Uppsalaåsen med stora fält av klappersten. Där skulle det finnas nattskärra. En nattaktiv fågel alltså.

En vacker natt, betydligt mycket ljusare än vad det blir på foton. Perfekt om man ville få möjlighet att se fåglar alltså. Jag hade väl räknat med att vi skulle få höra fågeln surra/gurgla lite på avstånd, men det är nyfikna rackare, och efter en liten stund hade vi inte mindre än två flygande runt oss i cirklar. Riktigt häftigt.

Innan vi åkte hem sen satt vi i kanten av stentorget och fikade lite. Klockan närmade sig väl ett på natten och vi konstaterade att det är inte ofta man gör den typen av utflykter den tiden på natten. Tyvärr, för det var jättehäftigt att sitta där i skogen på natten och titta på månen. Brus från E4 hördes på avstånd, men annars var det bara några morgontidiga gryningsfåglar och spelande nattskärror som hördes.

Midsommarlunchen intogs även den ute i det fria. Vid Dalkarlskärret närmare bestämt. En fågelsjö utanför Uppsala. David, hans föräldrar och jag satt och njöt i solen och hörde midsommarlekar på avstånd. Runt sjön blommade sommarblommorna för fullt, och medan David tittade på knipor och andra sjöfåglar så njöt jag av vilda rosor och annat ljuvligt.

Varför ska vi sitta inne när det är så fint väder på söndagen, tänkte David och jag, packade matsäck och cyklade ut på ytterligare en utflykt. Vi har en hel del bra ställen på lagom avstånd hemmifrån, och igår blev det en blåbärsskog intill en mindre sjö. Inte för att det finns några mogna blåbär än, men gott om kart är det! Jag hoppas så klart på mycket bär och svamp senare, och det är inte möjligt att vi beger oss hit för att plocka nån gång senare sommar.

Varmt och skönt, även inne i skogen. Perfekt sommarväder, inte alls kvavt, inte en mygga i sikte och klarblå himmel.

Man kan ju inte roa sig med enbart uftlykter, hur trevligt det än är. Så självklart jag har stickat också. I torsdags började jag på min Traveling Woman. Rundsticka 4 mm och två nystan Drops Delight är det som gäller. Jag kan inte riktigt bestämma mig för om jag tycker om sjalen eller inte. Blir färgerna för grötiga när varven blivit långa? Är det för mycket rosa? Men erfarenhet säger mig att om jag inte älskar stickningen från början så kommer jag inte att göra det senare heller. Själva mönstret är det inget fel på! Mycket trevlig stickning, inte alls komplicerat. men jag lyckades ändå missa ett varv slätstickning i rapporten. Och när jag upptäckt det hade jag stickat alldeles för långt för att orka riva upp det. Så det blir en lite egen version av mönstret istället. Inte mycket kvar nu, några varv på avslutningsrapporten bara. Sen ska den blockas och fotas ordentligt. Det är svårt att fota sjalar stickade från nacken när man har den på en 60 cm rundsticka... Men ni ser färgerna i alla fall.

Glad midsommar!

Jag lämnar bloggandet ett par dagar för att fira midsommar på ett lagom otraditionellt sätt, helt traditionsenligt.
Men först vill jag önska alla bloggare och bloggläsare där ute en underbar midsommar!

Förhoppningsvis har jag mer bilder på sommar och stickning när jag kommer tillbaka. Det har varit dåligt med såna ett tag nu.

Fast på Ravelry

Jag tror jag är den sista i stickbloggosfären som registrerat mig på Ravelry, men nu finns även jag där. Inte för att jag har planer på att ge mig in i community-delen av sidan. Men den oändliga mängd mönster som nu blivit tillgänglig för mig är en skatt!

För några dagar sen skrev jag ju om att jag letade efter ett sjalmönster som mina två nystan Drops Delight skulle räcka till. Och som jag suttit klistrad bland alla vackra sjalar... Till min förvåning verkar det finnas en hel del som är fullt möjliga att sticka med bara två nystan. Det lutar åt en slätstickad variant med spetskant. Men vilken har jag inte riktigt bestämt mig för än... Kanske något sånt här. Det ser dessutom ut att vara samma färgsättning som jag har liggande.

Bild lånad från http://www.ravelry.com/projects/Annemoon/traveling-woman Det är inte jag som stickat den alltså.

The big four

Oftast när man hör talas om "The big four" så tänker man väl på afrikanskt storvilt... Men eftersom jag inte är som normala människor så gäller det inte mig. Igår såg jag dem. The big four of thrash metal. Möjligen några av de fulaste musiker som stått på en scen, men så är det inte några Idol-vinnare eller melodifestivalstjärnor det handlar om.

Sonisphere festival har jag ju skrivit om tidigare. En turnerande festival. I augusti kommer den till Stockholm, men det är inte riktigt samma lineup på alla ställen och under en period nu så spelade Slayer, Megadeth, Anthrax och Metallica på samma festivaler. The big four. Grundarna till genren skulle jag vilja påstå. Eller de som tog den ett steg vidare. Igår spelade de i Sofia, och som tur är för oss som ville se men inte kan eller vill åka hur långt som helst så valde de att sända just de fyra konserterna på biosalonger runt om i världen. Jag trodde att det skulle vara live, men det visade sig att det var nerklippta versioner av spelningarna. Kanske lite tur för fyra konserter på raken, vardera på drygt två timmar, det hade kanske blivit lite väl långt.

I Sverige så sändes de här konserterna på utvalda Folkets hus, bland annat i Heby. Så mamma, lillebror och jag åkte dit och tittade. Mamma trodde det skulle vara jättemycket folk, jag var lite orolig för att det skulle vara vi och kanske 3-4 personer till... Det visade sig bli ca 35-40 personer. Mest killar i 15-30 års åldern. Inte helt oväntat.

Det var rätt grymt när alla fyra banden stod på scenen tillsammans och spelade Diamond head-klassikern Am I evil?... Ren spelglädje. Jag kan inte bestämma mig för om den, eller när Anthrax spelade Sabbaths Heaven and hell som hyllning till nyligen bortgångna hjälten Ronnie James Dio var det bästa under kvällen. Det sämsta var ljudet... De två första banden, Anthrax och Megadeth, hade så otroligt dåligt ljud, så till och med jag kan erkänna att det bara var oljud. När Slayer gick på blev det en aning bättre, men deras musik är generellt mycket tyngre och mer aggressiv än de andra. Trots det var det som att vila öronen, för man hörde faktiskt musiken och inte bara gitarrljud. Som tur var blev ljudet sen ännu bättre när Metallica spelade, men ändå inte så bra som jag trott och hoppats. Jag har hört bootleginspelningar med betydlig bättre ljudkvallitet!

Anthrax och Slayer ska jag ju se i Stockholm, så jag hoppas att ljudet är bättre på plats än det vi fick höra i går kväll... Men jag ser mest fram emot Alice Cooper och Maiden så klart.

So far, so good

Överkastet/filten växer, nu är den ca 105x105 cm. Ungefär en fjärdedel klar om det ska bli ett överkast alltså. Nu börjar den bli lite otympligt stor att ha i knät när nya rutor ska sys fast. Ytterligare ca 200 rutor ligger och väntar på att få en svart kant dessutom. Men jag har inte tröttnat på rutorna än, så kanske blir överkastet klart nån gång under hösten.

Sommarsolstånd

Tänk att det redan är dags... Nu vänder det igen och vi går mot mörkare tider. Men vacker himmel är det i alla fall ikväll.

Elefanter och skogsmaskiner

I lördags medan David var i Stockholm och stod längs kortegevägen (jo, jag är allt lite stolt över honom. Hur ofta händer något så stort som man får vara en del av liksom? Ursnygg uniform dessutom!) kom vännen Annis och hennes dotter Angelina hit. Vi hann inte ses så mycket som vi hade tänkt, bussar och tåg går ju lite annorlunda nu under sommaren, men vi hann i alla fall äta mat och prata lite. Angelina var det full fart på. Hon är snart tre år och pratar lika mycket som sin mamma. Hon hade i alla fall ro att sitta stilla och rita en fin teckning medan Annis och jag åt klart och pratade lite.
Efter maten gick vi ut och lekte lite i lekparken utanför så att hon skulle få springa av sig lite. Och sprang gjorde hon... Den som hade så mycket energi!
När de sen skulle åka hem följde två av elefanterna med dem, och Annis har skickat lite bilder på vad de har för sig hos henne. Fick massor av kramar av Angelina när de skulle åka också. Fastän vi inte hann träffas så mycket så hade hon tydligen fattat tycke för mig. Jag läste ett mail från Annis tidigare idag där hon skrev att Angelina kallat mig för "min Anna" på väg hem på lördagkvällen... Så jag har tydligen fått en ny liten kompis. Nästa gång hoppas jag vi kan ses lite längre.

En annan kul sak fick jag just höra från min bror. Han har gått arbetslös länge nu, men sökt en skogsmaskinförarutbildning (långt ord!) i Alfta i Hälsingland. Idag ringde en man och berättade att han kommit in! Självklart är jag jätteglad för hans skull. Han börjar i augusti, och det innebär ju att han flyttar hemifrån då också. Ett stort steg, och jag vet att han längtat efter det. Och efter en sån utbildning är man ju näst intill garanterad jobb dessutom. Stillasittande jobb inomhus passar varken mig eller honom, så det kommer säkert att passa honom utmärkt.

Prinsar och prinsessor

Att inte skriva någonting om bröllop idag är väl nästan omöjligt? Hade jag bott kvar i Ockelbo så hade jag väl gått på firandet där kan jag tänka mig. Min lägenhet låg ca 3 minuters promenad från Tallallén där tårtbuffén ska dukas upp...
Och om jag sett kronprinsessparet när jag bodde där? De flesta har väl märkt att bor man i Ockelbo så respekterar man paret och låter dem vara ifred. Många har nån anknytning till Daniel, men det är inget man kontaktar pressen om direkt. Men visst har jag sett dem. Jag och en kompis var ute i skogen och plockade lingon, och vilka tror ni joggade förbi och hejade glatt på oss? Ett lite roligt minne att ha.
Men idag nöjer jag mig med att ha TVn på i bakgrunden. Bland alla kungligheter hoppas jag få en glimt av min egen prins som står där nånstans längs kortegevägen i sin tjusiga paraduniform. Än så länge är de bara på väg mot centrum, så jag får uppdateringar via sms lite då och då. Det blir nog lite glesare senare när de står på plats. Kameran är i Stockholm, annars hade det kanske blivit ytterligare en bild på mormorsrutor eller Porsche idag. Nu slipper ni det.

När det är så mycket bröllopssändningar på TV är det svårt att inte tänka på vårt bröllop. För oss var det en jättekalas med ca 75 gäster i en bygdegård. I de här sammanhangen var det ju en liten futtig fest, men för oss kunde det inte bli bättre.
Min klänning var perfekt. Mamma sydde den åt mig, så den är helt unik, även om den är sydd efter ett köpt mönster. En fantastisk campagnefärgad klänning med släp och klädda knappar i ryggen... Jag må vara en hårdrockande, kakbakande och stickande bonddotter, men i den klännigen, med håruppsättning och med min drömprins vid min sida kunde jag inte göra annat än att få känna mig som en prinsessa. Precis som jag hoppas att alla tjejer/kvinnor får göra på sin bröllop.

Utlottning

Rosenvante har en utlottning på sin blogg, och i morgon är det dragning. Ta en chans att vinna ett stickpaket med just rosenvantar!

Rättvist!

I söndags hade jag ju som jag tidigare skrivt ett litet födelsedagskalas, men eftersom jag nu är så pass vuxen att födelsedagar betyder annat än att man får presenter så bad jag mina gäster att inte ge mig nåt. Om de ändå tyckte att man måste ge bort saker när någon fyller år så fick de gärna tänka på bättre behövande. Detta ledde till att Rädda barnen fick ett bidrag och att Unicef skickar 134 påsar vätskeersättning till behövande barn. Tack för det! :) Vännen Annie och hennes pojkvän Johannes kompromissade, så av dem fick jag den jättefina lådan med kryddor på bilden. Kryddor kommer alltid till användning, och eftersom de dessutom ska vara schysst odlade så var det ju en riktigt bra present! Jag har precis tagit bort skyddsplasten, och en exotiskt doft av curry och kryddnejlika sprider sig i lägenheten. Kanelstänger (riktig kanel, de man köper i affärerna är av en annan typ), curryblad, rostad och orostad curry, kardemummakapslar, chili, svartpeppar, senapsfrö, torkat citrongräs och kryddnejlikor ligger i lådan. En fin trälåda med två fack. Undrar om den är lagom lång att förvara strumpstickor i... Det kan vara på gränsen...

Två nystan Delight... Tips?

Mitt bland alla mormorsrutor kan man tro att jag helt glömt det där med stickning. Men icke. Idag sitter jag och letar mönster på Ravelry. Jag har två nystan Drops Delight som ligger här och bara väntar på att få bli nåt. eftersom det är ett så mjukt garn funderar jag på en sjal. En nätt sjal, gärna med med hålmönster. Något lite mer krävande en mormorsrutor, men inte för komplicerat, jag vill inte ta mig vatten över huvudet och tröttna...
Någon som har tips på gratismönster på internet? Jag har funderat lite på en Citron, men jag vill gärna ha en mer långsmal sjal i stil med den här (ravelry-länkar, registrering krävs).
En mysig sommarsjal att svepa över axlarna om kvällen (och som håller myggen borta från axlar och hals...).
Två nystan Drops delight har jag som sagt liggande till det här projetet, så det får inte bli en allt för stor sjal. Jag har ett tredje nystan ligger, men det är i en annan färgsättning. De går visserligen att kombinera, men helst vill jag att mina två tänkta nystan ska räcka

Bland de planerade framtida projekten finns fler elefanter och något till systerdottern Matilda som fyller ett år i augusti. Så nog fortsätter jag sticka trots att mormorsrutorna gjort intrång i mitt liv (och vardagsrum)...

ojojoj!

Nu blir det ett musikinlägg. Det kan inte hjälpas, jag bara måste. Jag kunde inte hålla mig längre, utan måste få lite utlopp för vad jag just läst. En dag som inte alls kändes speciellt kul har helt plötsligt blivit... En dröm. I alla fall på det musikaliska planet.

I augusti går Sonisphere festival av stapeln i Stockholm. Många bra band ska spela. Numera klassiska metalband. Band som var med när genren var ung. Tyvärr inte Heaven and hell (Black Sabbath efter Ozzy) eftersom deras sångare gick bort nyligen, men många andra. Bland annat Iron Maiden. Fantastiska Maiden som jag sett ett par gånger tidigare. Globen 2006, A matter of life and death-turnén, och Stadion 2008, Somewhere back in time turnén. Fantastiska upplevelser. Adrenalin och kärlek i en underbar blandning.

Och om knappt två månader är det dags igen. Jag har längtat sen vi gick ut från Stadion till tonerna av Always look on the bright side of life, och nu äntligen... Tre år senare.

Jag kunde helt enkelt inte hålla mig längre, utan var tvungen att kolla upp vilka låtar de spelat hittills under turnén. Maiden är ett sånt där band som sällan ändrar sen setlist under en turné. På gott och ont. Man vet vad man får, men förhoppningen om att de ska spela favoritlåtarna försinner ju på ett tidigt stadium om man vet i förväg vad som ska spelas.

Men jag är nöjd. Vilka låtar de spelar låter jag vara oskrivet här tills vidare. Vill inte förstöra om någon som ska dit inte vill veta. Men jag är som sagt nöjd. Visst finns det ju alltid låtar som man drömmer om att höra, men för min del är det i många fall såna som inte spelats på många många år... Det kommer i alla fall att bli fantastiskt. Nästan alla av låtarna är såna som jag drömt om att få höra live, men inte trodde att jag skulle få göra. Några få har jag hört förr, låtar som jag trodde de skulle spela är inte med (delvis bra, även Maiden har låtar som jag tycker är sämre än andra), och det kommer att bli helt underbar allsång. Den 8 augusti kommer jag inte att ha någon röst kvar. Och jag ser fram emot det!

Usch så få uppdateringar det blivit den senaste tiden! Jag har varit lite upptagen på annat håll, men som allt ser ut nu så kommer allt att återgå till det normala igen snart.

I söndags var det födelsedagskalas här. Inget jättestort kalas, bara närmaste familjen och några av mina vänner. Jättekul att träffa alla, det blev riktigt trångt i vårt vardagsrum. Och självklart hade jag sju sorters småkakor, nybakade bullar och jordgubbstårta att bjuda på. Tanten i mig jublade.

Snart tvååriga Zacharias sprang omkring och lekte med elefanterna, de fick omväxlande pussar och kramar, och omväxlande fick de en liten flygtur... Jag undrar vem som hade roligast... Fick bilder från Zachs mamma Heidi, men de vill inte laddas ner från min mail just nu. Kanske går bättre senare... En jättesöt liten kille hur som helst. Blyg först, men det glömde han när han märkte att vi hade en katt.
Porsche är ju så snäll av sig, så han brukar aldrig bitas eller rivas när han blir rädd (om man inte håller fast honom, och då är det inte med flit utan för att man har armarna i vägen för hans klor). Han lät Zacharias hälsa lite, men sen gick han och la sig på nåt lugnare ställe.

Eftersom jag inte varit hemma så mycket de senaste två veckorna så har jag inte så jättemycket att skriva om nu heller. Jag virkar mormorsrutor varje ledig stund, det svarta garnet är slut igen. Fick ju några restnystan av min svärmor för ett tag sen, och köpte dessutom två nystan Nissegarn utöver dem, men det gick åt snabbt... Dags att fylla på! Min LYS här i Sala har jag inte kunnat gå till eftersom jag inte varit hemma när de haft öppet. Och Yll&tyll har ju inga syntetgarner. Men visst går jag in och klappar deras ljuvliga garner då och då... När jag blir rik ska jag köpa ett riktigt ljuvligt garn där och sticka mig en spetssjal... I butiken i Sala kan man köpa syntetgarner, sockgarner, massor av tjockare ullgarner och liknande, men finare sjalgarner har de inte tyvärr... Å andra sidan så har jag ju ofta vägarna förbi Uppsala, och om man nu måste gå in i en garnbutik när man ändå är där så... Det kan jag nog stå ut med.
Nu ska det finnas en garnbutik på Dragarbrunnsgatan, men av nån anledning glömmer ajg alltid det när jag är i Uppsala. Det är liksom Yll&tyll man går till automatiskt...

Hoppsan...

Man måste tydligen hålla små elefanter under uppsikt...

Tankar om lördagskvällen

I många relationer så har ju parterna sina typiska uppgifter. Inte helt ovanligt är väl att kvinnan sköter hushållssysslor, medan mannen gör "tyngre" och "mer avancerade" sysslor. Om man talar om heteroförhållanden alltså. Jag vet att de typiska könsrollerna ofta är mer eller mindre uppluckrade i många förhållanden, och det är ju hur bra som helst. I det moderna Sverige så är det väl lika självklart att kvinnan bidrar ekonomiskt till hemmet som att mannen gör det, och då borde väl hushållssysslorna också fördelas mer jämlikt? Här hemma är det visserligen oftast jag som bakar, lagar mat och städar, så länge jag inte har nåt riktigt jobb och har tid att göra det, men det är lika självklart att det ändras så fort jag jobbar lika mycket som David. David brukar däremot alltid tvätta.

Idag är det dock lite omkastade roller. David har nämligen åkt iväg på symöte. Japp, det är helt sant. David och hans Hemvärns-kompisar ska träffas för att sy på lite nya märken och sånt på uniformerna. Det är ganska kinkigt att de där märkena kommer rätt, så de skulle träffas och hjälpas åt lite. Lite gulligt. Machomän som sitter och syr. Mer sånt!

Jag å andra sidan får sköta om tvätten ikväll. Men jag gör det frivilligt. Och jag håller på att baka (mycket bakande nu, men i morgon får vi gäster). Och tar en öl och lyssnar på Maiden. Jag vägrar bli en stereotyp, så enkelt är det. (Jag är mer en stereo-typ, för tyvärr kommer jag alltid att vara bättre på att spela skivor än gitarr... Några intro-toner på Metallicas One lärde jag mig i vintras, men jag har inte tålamod eller gehör nog att lära mig ordentligt...)

Vad Porsche gör är lite oklart. Det där med planering är inte hans starka sida. Han kan få för sig att handfatet är det bästa stället att lägga sig på när matte borstar tänderna.

Eller varför inte leka kurragömma i garderoben? Om man lämnar svansen synlig så blir ju husse och matte riktigt förvirrade och undrar varför det ligger en svans på golvet...

Men å andra sidan går matte omkring med en elefant utan ben i en tygkasse, så hon är nog inte riktigt klok tycker katten.
Elefanten har dock fått sina ben sen den bilden togs, och nu håller hon som bäst på att bekanta sig med Ture, Tyra och Torkel. I morgon flyttar Tyra och nykomlingen till Västerås, men jag har en känsla av att de kommer att ställa till med en rejäl avskedsfest under kvällen...

Bråda dagar

(Står ni ut med ytterligare ett bildlöst inlägg? Jag är för trött för att koppla in kameran och hålla på...)

Ojoj, här är man borta från bloggvärlden ett par dagar och vad möter man när man tittar in igen? Jo massor av härliga uppdateringar! Inser att det kommer att ta mig minst ett par timmar att läsa igenom allt, så jag är rädd att det får vänta ett par dagar till...

Igår vad det min födelsedag, David kom in med kaffe, nybakade croissanter, liljekonvaljer och paket på morgonen. Kände mig så bortskämd så! Bland annat fick jag en maskkompost. Nu kanske det låter märkligt att ge någon en maskkompost i sängen, men själva komposten fick jag inte inslagen. Den finns nämligen i Indien. Genom WebAid, som Läkarmissionen stå bakom, så kan man ge bidrag till olika hjälpprojekt runt om i världen. Och eftersom jag är som jag är så tyckte väl David att en maskkompost var en perfekt present. Romantiskt va?
På kvällen gick vi ut och åt på favoritstället Tsatziki i Uppsala. Jättemysigt ställe att beställa in lite smårätter och bara mysa på! Absolut värt ett besök om man råkar vara i stan. Nu på sommaren kan man dessutom sitta ute, precis intill Fyrisån och äta.

Nu är det i alla fall skönt att det är fredagkväll. Det har hänt en del den här veckan och jag är riktigt trött nu. Ska bli skönt med sovmorgon i morgon. Men jag får vänta lite till med att gå och lägga mig. Blir någon förvånad om jag skriver att jag bakar? Vad ska man annars göra en fredagkväll i juni, liksom? Mandelmusslor ska gräddas. Jag är snart klar visserligen, men jag har inte så många formar (norpat dem från mammas låda... Tack tack! ;) ), så jag kan bara grädda några åt gången.

Filtar och migrän

Sen i går morse har jag haft migrän, börjar tröttna på det nu. Det började i går morse och blev bara värre under dagen, idag har jag fortfarande känningar och hade jag kunnat välja själv så hade jag gärna legat i ett mörkt tyst rum när det var som värst. Men det är ju inte alltid man kan påverka sin tillvaro, så det var bara att försöka stå ut...

Mina mormorsrutor till Stickhjälpen börjar bli klara. Ett par stycken blev lite stora, det blir lätt så när man blandar garner av olika märken och stickfasthet... Men å andra sidan läste jag att flera har skickat in rutor som är 13 cm istället för 12, och att man ska försöka få ihop tillräckligt många större rutor till en filt. Så jag bidrar väl lite till den filten också.
Min egen filt växer. Igår fick jag slut på rutor med svart kant igen, så det var bara att beta av några til i min okantade hög. Snart börjar jag nog närma mig en femtedel av den tänkta färdiga storleken. Det vore ju inte helt fel att få ihop ett överkast... Men blir det nu "bara" en filt så är det ju inte så fel det heller.

Glest mellan inläggen

Det är glest mellan inlägen här nu, men det beror mest på att det inte finns så mycket att blogga om för tillfället. Jag monterar filt, jag stickar elefant och just nu försöker ajg få min dåliga uppkoppling att sammarbeta så att jag kan få ladda ner det första spåret på Iron Maidens nya skiva. Skivan släpps i mitten av augusti, men de har lagt upp det första spåret, El Dorado, så att man kan ladda ner den från deras hemsida. Jag vill ju veta hur den låter, men jag måste iväg om 15 minuter, så jag tvivlar på att jag hinner innan dess...

Solig lördag

Idag är det perfekt promenadväder här i Sala, så varför sitta inne när man kan vara ute?

I en av dammarna simmade en gräsand med sina ungar. Förra året blev en av ungarna vit, och det verkar som om mönstret upprepas i år. Bland sina brunspräckliga syskon simmade en gul, fjunig unge.



Lite längre fram på vägen mötte vi en katt som också var ute på lördagspromenad. Sakta spatserade han på vägen, men när vi möttes kastade han sig mot våra ben och ville gosa. En väldigt trevlig herre som jag gärna tagit med hem, men jag tror att han redan har ett hem, och jag tvivlar på att Porsche skulle bli så överlycklig om han helt plötsligt fick en konkurent i sitt eget hem.

Det är verkligen grönt ute nu. Marken var täckt av liljekonvaljblad på några ställen i skogen. Vackert!

Och när man kommer ut ur skogen blommar kundkex, smörblommor och midsommarblomster... Tänk så fort det blev sommar!

Här är tassar

Jodå, här var det tassar! Min egen vänstra tass (eller i alla fall pekfingret) råkade jag skära lite i med en hobbykniv i går morse. Det gör stickning en aning mer komplicerat än vad det är egentligen. Jag kan ju inte hålla emot med vänster pekfinger som jag gör normalt, få fastnar ajg bara i plåstret. Men med lite övning går det ganska bra att använda långfinret istället. Men det ser ju lite mystiskt ut. När jag satt och knåpade lite idag undrade en oinsatt ung man om jag knypplade. Jag använde ju bara fyra istället för fem strumpstickor, så han antog att jag använde någon annan handarbetes teknik. Men jag förklarade att just till det här mönstret använder man bara fyra strumpstickor, och när man knypplar så har man ju en stor knyppeldyna. Nu har jag inte knypplat mer än en väldigt enkel mellanspets nån gång under högstadiet, men jag har testat i alla fall så jag har en aning om hur det går till.

De här små tassarna ser inte mycket ut för världen än så länge. Fyra knubbiga ben ska det föreställa i alla fall, och så har jag börjat på kroppen. Vad det ska bli? Tja, är det nån som blir förvånad om jag säger att det är ytterligare en elefant på gång? Vännen Annis beställde ju en kompis till Tyra för ett tag sen, och eftersom jag kommer att träffa henne nästa helg så tänkte jag att det är nog bäst för mig om jag får elefanten klar till dess!

Färgerna är som vanligt förvrängda, jag sickar i chockrosa, turkos och ett grön-brunt garn med lite gula inslag.

Ytterligare en lång dag.

Oj vad trött jag är! Det har varit en väldigt lång dag igen. For härifrån strax efter klockan sju i morse, och var hemma igen ungefär tolv timmar senare. Det blev ju inte mycket sömn i natt heller, så jag är lite lagom mör nu.
Men lite vettigt har jag fått gjort i alla fall. Fler svarta kanter på mormorsrutorna bland annat.

Stickhjälpen

Efter ett par händelserika dagar sov jag som en stock... Vi kom hem strax innan midnatt, och jag vaknade först klockan 10 i förmiddags...
Begravningen var väldigt fin. Som min svärfar sa så är det svårt att sörja någon som levt ett så långt liv och fått leva in i det sista. Men en stor saknad infann sig självklart.

Här hemma virkar jag vidare. Min fina svärmor hade letat fram ett par svarta nystan åt mig ur sina gömmor, så nu blir det fler svarta kanter!
Jag har också bestämt mig för att göra några rutor större än mina vanliga. Dessa ska skickas till Stickhjälpens mormorsruteinsamling. Som jag skrivit så många gånger tycker jag om tanken att alla kan göra någonting för att göra världen en gnutta bättre. Jag kan inte stoppa svält, bota AIDS eller ge alla hemlösa tak över huvudet. Men jag kan se till att någon får ett par varma vantar, en mössa eller i det här fallet, bidra till att en familj får en varm, skön filt.
Det som för oss är restgarner som mest tar plats kan för någon annan innebära att de slipper frysa i vinter. Jag har visserligen inte råd att skicka en stor låda, men jag kan skicka några rutor och om fler gör det så blir det snart en färdig filt. Och visst finns det väl fler garnnördar som har restgarner liggande?
Vilket fint projekt det vore om textillärare kunde få sina elever att virka en ruta vardera till exempel. Mormorsrutor är inte så komplierade, och man måste ju inte ens göra klassiska mormorsrutor, bara de är 12x12 cm. Så otroligt många filtar det skulle bli! Jag vet inte hur det är på olika skolor, men de saker jag gjorde på slöjden när jag gick på mellan- och högstadiet har jag inte direkt använt. Är det inte bättre om det material skolan köper in faktiskt kommer till användning?